Sparande för latmaskar

Per H Börjessons "Så här kan alla svenskar bli miljonärer" var min första bok inom ekonomi och sparande. Upplyft och inspirerad efteråt la detta grunden till ett nytt mindset, och hjälpte till med de grundläggande byggstenarna jag behövde för att våga ta de första stapplande stegen ut på börsen. Jag har alltid gillat Spiltan och har själv sparat i några av deras olika fonder, bland annat i Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Sedan kom jag på (med lite hjälp ifrån diverse källor) att jag själv kunde köpa de ingående investmentbolagen och på så sätt slippa avgifterna. Facepalm, jag vet; men alla var la rookies en gång i tiden? ^_^

För några dagar sedan fick jag ett mejl från Spiltan om att de har startat Spiltan Enkel. Produkten marknadsförs som "en färdig lösning för dig som vill ha ett enkelt sparande". Det ska alltså röra sig om  någon slags robot tänkte Han först. Vid närmre läsning så rör det sig om en fond-i-fond som investerar i Spiltans andra fonder och som förvaltas av Spiltans egna förvaltare. Spiltan menar på att du som sparare enbart betalar för förvaltningen av de underliggande fonderna så avgiften landar på *låga* 0,77 %. Det lustiga med det hela är att i genomgången av olika sparformer i "Så här kan alla svenskar bli miljonärer" konstaterar Per H Börjesson att konceptet fond-i-fond får ett NEJ. Man ska alltså inte satsa på fond-i-fond om man vill bli miljonär och följa de råden som ges i boken. Det utvecklas också kring att fond-i-fond är bankens eller förvaltarens sätt att få in kapital i sina egna fonder på spararnas bekostnad. Fond-i-fond ska man låta bli om ens sparande faktiskt ska få växa i god jord och inte bli maskätet av diverse avgifter som fondförvaltaren studsar mellan sina egna fonder och ner i egen ficka.

Utbrytningen vill bli miljonärer, men inte genom att spara i fond-i-fond.

Här har man alltså krupit till korset och någonstans längs vägen insett att en fondförvaltare inte funkar lika bra om man inte har FETT MED CASH™ som strömmar in ifrån folk som varken har orkat, förstått eller har viljat ta tag i sitt eget sparande. Det rimmar dock ganska illa med hur man tidigare har slagit mot fond-i-fond upplägg och ungefär här någonstans så faller Spiltans fasad som en fondförvaltare som bryr sig om sina sparare. Man bryr sig om pengar rätt och slätt och nu är de så stora att de inte heller behöver låtsas om någonting annat.

Citat från boken: "Det finns fond-i-fondkoncept utan extra avgifter men då väljs normalt bara fonder ur en förvaltares eget utbud vilket begränsar valmöjligheterna och binder kapital bara till den förvaltaren".

Jag köper att många vill ha ett enkelt och färdigt sparande för att slippa tänka själv. Men jag kan ändå inte slå ifrån mig tankarna om att det är lite (ganska mycket) hyckleri att införa en produkt som de själva hittills inte har tyckt att man som sparare ska befatta sig med.

"En vis man fattar egna beslut, en okunnig gör som alla andra"

(också snott från boken och kapitlet om fond-i-fond")

// Hon

Arbeta som provledare på Högskoleprovet?

Vi är ständigt på jakt efter nya side-hustles i ett försök att maximera inkomsterna. När vi jobbade som röstmottagare i Europaparlamentsvalet för inte så många veckor sedan så var det en klok själ som tipsade om en möjlig sidoinkomst som provledare på Högskoleprovet. Enligt hen är det ofta ont om folk. Så har man lyckats få in foten och inte visar sig vara en psykopat eller en fuskare som fotar av proven för att sälja bilderna till 2.0-törstande ynglingar så kan man räkna med att ha ett jobb två gånger per år. Tydligen får man också helt ok betalt.

Inspirerade av, det för samhället viktiga arbetet, som röstmottagare, hungriga efter cash som kan bidra till amorteringar eller inköp av utdelningsaktier samt taggade på det vederhäftiga ansvaret att se till att saker går rätt till (japp, vi är statstjänstemän båda två), var vi så klart tvungna att kolla upp hur man gör för att landa jobbet.

Hungriga personer

En snabb googling inom ämnet gav lite information. Det är de olika lärosätena som ansvarar för att anordna provtillfällena. Mycket riktigt söker man efter provledare och assistenter i hela vårt avlånga land. För att få arbeta vid högskoleprovet måste man vara över 18 år samt vara flytande i svenska (tal och skrift). Man måste också kunna delta i ett obligatoriskt arvoderat utbildningstillfälle på ett par timmar innan provet. So far so good. Däremot var samtliga annonser riktade till personer som är anställda av respektive lärosäte, vilket i så fall skulle leda till att vederhäftiga byråkrater som undertecknad inte kan söka jobbet. Tråkigt. Ett snabbt mejl till det lokala lärosätet, och ett ännu snabbare svar bekräftade att min farhåga var grundlös. Det går alldeles utmärkt att söka trots avsaknad av anställning på ett lärosäte. Jag gissar att samma sak gäller i övriga landet, men lokala avvikelser kan förstås förekomma.

Den snälla handläggaren mejlade över ett informationsblad och ett intresseformulär. För att ansöka ska man fylla in intresseformuläret inklusive en motivering till varför man vill och anser sig vara lämpad att arbeta med högskoleprovet. Även ett CV ska bifogas till ansökan.

Man kan få arbeta antingen som provledare eller som assistent. Provledaren ansvarar för att leda provet, att det genomförs på ett korrekt sätt och att alla regler följs. I arbetsuppgifterna ingår också att hålla ett anförande på cirka 30 min då man går igenom provens regler (inget för personer med talskräck, så vitt man inte är sugen på lite KBT-terapi). Assisten hjälper provledaren genom att dela ut och samla in provmaterial, genomföra legitimationskontroller m.m. Arbetstiden är cirka 8,5 h. Timersättning för provledaren är cirka 300 kr och för assistenten cirka 200 kr inklusive semesterersättning. Lunchen är obetald och reseersättning ingår ej. Som sagt, avvikelser mellan lärosätena förekommer säkert.

Vi är helt klart sugna på att testa att arbeta på Högskoleprovet och ska fila på våra ansökningar i helgen. Håller tummarna för att vi får jobbet!

Så om ni är nyfikna på att arbeta på högskoleprovet i höst så är det nog hög tid att kontakta ert lokala lärosäte och fråga om de behöver personal.

Om det är någon som har erfarenheter av att arbeta som provledare så får ni jättegärna dela med er!

// Hon

Sommarsvacka

Ni som läste bloggen under våren kanske har noterat att inläggen har blivit ganska få såhär under sommaren. Detta beror på att vi helt enkelt har prioriterat att vara utomhus när vädret så tillåter och sedan tagit hand om hemmet när det inte har gjort det. Att skriva känns som att det hör terminerna till och med det i åtanke kommer vi kanske inte att ha allt för dåligt samvete för att vi saktar in under juni-juli-augusti. Allt är ju som bekant mycket bättre då.

Anledningen till låg bloggaktivitet!

Något som vi inte har varit lata med är dock vår amorteringsplan för att tillslut dräpa den drake som är våra blancolån. I slutet av maj noterade Hon att vår bank hade ett erbjudande för kunder som tecknade nya privat(pirat?)lån, vilket man då kunde göra med en ränta på ca 3,55%. De blancolån vi hade sedan tidigare hade en ränta på runt 5%. Efter lite räknande kom vi fram till att vi skulle kunna spara åtskilliga tusenlappar i räntekostnader fram till sista betalningen.


Sagt och gjort så lånade vi raskt upp 130 000 kr, med en betalningstakt på 12 år, för att lösa våra två blancolån, för att tre dagar senare när lönen kom raskt amortera av ytterligare 18 000 kr. Med lönen som kom härom veckan kunde vi (eftersom vi fick betalt för vårt valarbete) amortera sammanlagt 20 500 kr. I denna takten håller vi planen att vara skuldfria till årsskiftet och dessutom sparar vi in en massa räntekostnader. Ibland går det bra!


Våra odlingar har varit sega i uppstarten i år men vi har kunnat börja skörda tomater i alla fall. Vi är självförsörjande på salladslök och basilika av alla ting och några av chilisorterna har börjat bära frukt. Det som vi har haft mest nytta av har faktiskt varit löken som växte helt okontrollerat under juni månad. Det var så enkelt so att sätta ut ett par vanliga gula lökar från affären i jord och vattna måttligt i någon vecka. Sedan växte det fin blast som funkade alldeles ypperligt att använda i matlagning.

När de väl kommer igång får man vara snabb!

Något som är väldigt trevligt är att det precis utanför dörren finns bra abborrvatten så med lite finess så ska vi väl kunna lösa i alla fall någon måltid då och då för egen maskin. De är lite små än så länge men det har börjat nappa grövre borrar de senaste veckorna. Förhoppningen är väl egentligen inte heller att dra upp småfisk och allt som är för litet för att äta får gå tillbaka. Målet är att ta något av allt det stora som jagar småfisken istället och ha mat i några dagar. Så sparar man pengar på fisk. Å andra sidan så är väl fiske en hobby som precis som alla andra hobbys kan bli hur dyr som helst om man inte passar sig.

Glupsk, men lite liten så den fick gå tillbaka till simskolan.

Mer än ett inlägg i månaden ska vi väl klara av. Right babe?


// Han

Valrapport!

Som ni som läst innan kanske kommer ihåg så fick både Han och Hon möjlighet att arbeta som röstmottagare i en valkrets i Stockholm. Något som vi båda tyckte skulle vara intressant, men framförallt skulle det generera extra pengar som kunde läggas på att amortera på vår blancoskuld.


Dagen föregicks av ett introduktionstillfälle på ungefär 2,5 timmar på Norra Real, där vi ihop med ett antal andra prospektiva demokratiförkämpar blev upplärda av vikten att rätt sak hamnar i rätt hål och att rätt person har stoppat rätt sak i hålet. Det är ju ofta viktiga detaljer att uppmärksamma.


Så kom då dagen och efter en ohemulskt tidig uppgång för att vara en söndag infann vi oss på plats i en låg- och mellanstadieskola som skulle vara vårt hem de närmaste tolv till arton timmarna. Efter att våra kollegor och vår ledare för dagen, en bestämd dam som hade 'vart me förr så att säjja', hade anlänt ställde vi iordning lokalen, gick igenom schemat med raste etc. och gjorde oss redo för allmänhetens anstormning..

Val.

Som lät vänta på sig. Valkretsen har ca 1400 röstberättigade och under dagen röstade ungefär 900 personer. Det var i princip aldrig kö och stämningen var god. Jag trodde själv att tiden skulle dra sig fram som en snigel på valium men eftersom arbetet ändå kräver ens uppmärksamhet så flög timmarna fram så länge det fanns något att göra.


Så, efter att alla personer hade varit rätt person och få se sin sak stoppad i rätt hål av oss funktionärer kom vi då till det stora osäkerhetsmomentet: räkningen. Efter att ha hört skräckhistorier om hur man suttit hela natten och räknat om gång efter annan blev vi båda, och hela gruppen med för den delen, lite chockade när antalsräkningen stämde på första försöket och partirösterna stämde efter andra försöket. Vi kunde glada i hågen valsa hem strax efter tio och däcka i sängen.


Överlag skulle jag rekommendera hela förfarandet. Demokrati är en kul idé och arbetet är ganska roligt om man gillar att pyssla med detaljer.


10/10 would do it again.


// Han

Förklara för mig som om jag är dum i huvudet?

Nu är dom i farten igen. Dessa förbannade valplakat är uppe i hela stan med sina urtvättade slogans som en tredje klassens pr-firma (eller för den delen en PR-firma bestående av tredjeklassare) hade gjort bättre. Precis som förra gången och alla gånger dessförinnan så går budskapen inte ut på vad partierna ska göra, utan något lagom fluffigt om att "vi tycker faktiskt såhär". Nedan följer ett par exempel med kommentar. Jag lägger inte upp bilder på plakaten då jag inte vill bidra till de här dumheterna i onödan.

M: Inga terrorister på våra gator

No shit! Tydligen måste man vara moderat för att inte tycka att det är okej att unabombaren, Usama och gänget, Alibaba och de 40 rövarna, Breivik och diverse andra idioter ska få hänga i kungsträdgården och äta glass med icke-våldsbejakande element. Ett sånt här uttalande är så platt och tandlöst att det inte ens behöver yttras. Det är liksom underförstått. Det säger inte heller ett skit om vad tomtarna i M faktiskt SKA GÖRA med makten när de väl har tillförskansat sig den, vilket borde vara det som är intressant.

MP: Hopp istället för hat!

Återigen: No shit! Om du inte röstar på miljöpartiet så tycker du motsatsvis att vi ska ha hat istället för hopp. I sig förståeligt i vissa lägen, men ingenting som gör varken MP eller någon annan som häver ur sig såna här klyschor unikt på något sätt.

S: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism


Motsatsvis så skulle då alla som inte håller med S helt enkelt vara för klyftor och extremism och följaktligen mot demokrati och jämlikhet? Inte heller här går det att utröna vad S faktiskt SKA GÖRA. Det är lika intetsägande som att använda "Kärlek" som en valslogan. De verkar också försöka sälja in sig som den enda leverantören av sagda demokrati. Något som känns klassiskt sossigt och ärligt talat ganska dammigt.

Och såhär håller det på. parti efter parti häver ur sig politiskt korrekt nonsens för att du, väljare, ska se till att de sitter med sina politiskt korrekta arslen på maktpositioner i några år till. Makten framför allt och vi ska definitivt inte låta sakfrågor äventyra vägen dit.

Tyvärr så verkar vi som folk inte ha gjort oss förtjänta av bättre när vi fortsätter rösta på samma dumheter i val efter val. Ibland känns det som att det bara finns en väg framåt. Tyvärr går den också nedåt i djupaste avgrundsmörker av dumhet. Filmen Idiocracy känns mer och mer som en framtidsvision istället för en fånig komedi. Man kan ju önska sig viss skärpning i maktens korridorer. De är där för att GÖRA saker. Inte för att häva ur sig den mest okontroversiella dyngan deras PR-avdelningar kan komma på och följa upp med att inte göra ett skit. Det får man nog av i vardagen ändå.

Jag skulle hellre se ett parti göra saker som jag inte håller med om så länge dessa saker görs med kraft och målmedvetenhet än att fortsatt tvingas bevittna våra folkvaldas förbannade avsaknad av handlingskraft eller klar målbild.

// Han