fredag 17 januari 2020

Har du kontanter hemma?

Vi lever i ett land som verkar göra allt i sin makt för att kasta allt vad fysiska ting heter bakom sig och det gäller även pengarna vi använder. I takt med att kontanta medel konkurreras ut av  betalkort, betalning knuten till telefonen eller telefonnumret så blir systemet allt mer sårbart. Med sårbart så menar jag att de möjliga attackvektorerna blir fler, inte nödvändigtvis att varje enskilt system är extra sårbart, även om det också är sant relativt kontanter eller färgglada glaspärlor.

Blip blop
Hur länge klarar du dig utan BankID utan att springa på bekymmer? Du kan inte längre logga in på din internetbank för att lägga upp räkningar om du inte har några gamla skrapkoder, bankdosa eller liknande som ligger och skräpar i byrålådan hemma. Du kan inte längre logga in i till exempel Kivra för att se dina beslut eller räkningar, eller för att hantera dina pengar på Avanza, Nordnet osv.
Du kan inte längre identifiera dig online eller Swisha pengar till kompisgänget för notan ni skulle dela på. Nedan är två exempel på tillfällen när det är BankID som har varit boven i dramat.

BankID 2014
https://feber.se/mobil/mobilt-bankid-ligger-nere/309411/
BankID september 2019
https://feber.se/samhalle/mobilt-bankid-ligger-nere/403770/

Vad händer om VISA och Mastercard går ner? Du kan inte längre ta ut kontanter. Å andra sidan så kan vid det här laget inte butikerna ens ta betalt i kontanter eftersom deras kassasystem har fått fnatt och lagt av. Och de får inte ta emot kontanter om inte kassaregistret fungerar.

Nedan är exempel på när bankernas system eller betalsystemen har gått ner under de senaste åren:

Nordeas Mobilbank mars 2019
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/e1baxO/nordeas-mobilbank-lag-nere-tekniskt-strul
Nets betalterminaler oktober 2019
https://www.expressen.se/dinapengar/konsument/kortterminaler-over-hela-sverige-ligger-nere/

Lite intressant är att det har gjorts vissa studier som undersöker hur ett omfattande betalstrul skulle påverka landet. I utfallet från denna så fanns både upplopp, plundring och våld med som konsekvenser på att möjligheterna att betala för sig försvinner under bara några dagar. Se:

https://www.va.se/nyheter/2019/02/27/vad-hander-om-betalsystemen-kraschar-forskarnas-experiment-ska-ge-svaren/

Trots att ovanstående kanske ger ett intryck av att jag är avogt inställd till allt annat än fysiska pengar så är detta inte fallet. Att det kommer nya möjligheter för enkla och, i normalfallet, säkra betalningar kan bara vara av godo. Dock anser jag att det är ett tecken på sund skepsis att ha en viss kontantbuffert. Det går trots allt inte att räkna med att alla komplexa system alltid ska fungera. Det är bevisligen så att dessa system går ner med jämna mellanrum. Kontanta medel är i sådana lägen något som kan jämna ut groparna i vägen något.

Ytterligare en anledning att ha kontanter hemma och till en viss del i plånboken, i den mån folk fortfarande har en sådan, är om man, som vi, tycker att det är en givande sysselsättning att leta efter sådant vi behöver på loppmarknader. Med tanke på den inbyggda anonymiteten i kontanter så är det vettigt att ha gripbara medel att betala med om man kanske inte vill lämna ut sitt mobilnummer till en massa okända försäljare genom Swish-loggen. Kontanter är anonymt på
riktigt till skillnad från exempelvis kryptovaluta.

Cash is king?
// Han

måndag 13 januari 2020

En fallstudie i dumhet

Ibland så är det viktigt att utreda saker innan man skrider till handling. Vi i Utbrytningen har ibland lite otur när vi tänker och vill ofta för mycket. Ibland glömmer vi bort att mäta, väga eller räkna och ibland vill vi inte erkänna att vi bor i en tvåa och inte i ett hus på landet. Ibland är det svårt och då måste vi gå tillbaka i våra egna fotspår för att hitta vägen igen.

Vi har sedan vi flyttade till Hufvudstaden beklagat oss över att i har en väldigt liten frys. Det gör det svårt för oss att handla frysvaror i några större volymer när priserna tillåter eftersom frysen alltid är full. Vi har länge tänkt på att skaffa oss en liten frysbox och när mellandagsrean var i full fart så tänkte vi göra slag i saken.

Fyllda av tillförsikt surfade vi omkring och hittade en alldeles ypperlig frysbox på mellandagsrean. Yttermåtten verkade stämma väl överens med utrymmet på balkongen som vi hade tänkt att avsätta för den och volymen kändes väl tilltagen: 300 liter... Det skulle inte bli några problem att handla frysvaror i bulk i framtiden! Dessutom var det ett fyndpris så vi skulle ju få så mycket VALUE för pengarna (tänkte vi glatt).

När bekräftelsen kom från butiken att det gick bra att åka och hämta så slängde vi oss i bilen med stor upphetsning. Det här skulle bli bra! Väl på plats så rullar personalen fram ett paket. Ett mycket stort och tungt paket som inte riktigt gick in i bilen. Nåväl, med spännband löser man allt och så kom vi hem med åbäket. Inte utan att en gnagande oro har börjat viska i bakhuvudet: Kommer detta verkligen att funka?

Stark man - stor låda


Redan i trapphuset stöter vi på patrull. Det är tungt, brett och i största allmänhet svårt att ta sig genom dörrar, in i hissen och ut igen. Väl inne i hallen så går det upp för oss. Vi har gjort ett misstag. Aset ta upp hela hallen och även om den enligt matten ska få plats där vi hade tänkt så kommer det se helt sjukt ut. Vi fick helt enkelt krypa till korset, erkänna att vi är dumma i huvudet och göra ett återköp. Nu har vi ingen frysbox. Vi är inte heller tretusen kronor fattigare. På det stora hela så gick det kanske ganska bra. Vi har dockk inte heller någonstans att förvara några extra frysvaror. Och det är väl det som är lite synd.

Stor och olycksbådande...
Den tittade på oss...
 Sensmoralen i historien är: Tänk först, titta på saker in person och släpa inte hem något utan att vara 100 % säker på att det kommer funka!

Jakten på en frysbox fortsätter..(dock mer sansat)

// Hon & Han

lördag 11 januari 2020

En lukt av fisk...

Så har då även jag sparkat igång en egen pengamaskin som i framtiden förhoppningsvis ska ha kunnat behålla sitt värde och idealt också ha kunnat växt till en del. Ambitionen här är att spara ett par tusen i månaden till en början, lika fördelat på fonder och aktier. Förutom att sprida innehaven inom Sverige så vill jag även se till att sprida riskerna utomlands. Dels för att komma bort ifrån den svenska kronan men också för att komma åt bolag som jag tycker om men som inte nödvändigtvis är baserade i Svea Rike. För att hitta det första bolaget jag tänkte skriva om så behöver vi dra på oss flytvästarna och dra igång ekolodet.

r
Kasta loss!
 Mitt första innehav som skiljer ut sig från de vanliga innehaven i en utdelningsportfölj kommer ifrån vårt heavy metal drypande, lätt alkoholiserade och knivbärande grannland Finland! (Perkele!) Med mitt pånyttfödda intresse för fiske så faller valet naturligt på den finska klassikern Rapala. Bolaget grundades av Lauri Rapala och har länge varit synonymt med kvalitetsdrag och annan fiskeutrustning och expanderat över världen. Idén som gjorde Rapala till ett branschledande företag var helt enkelt att rovfisk som gädda, abborre och gös helst ger sig på mindre och skadade fiskar. Dragen man tillverkade var alltså ämnade att imitera just detta. Tillverkningen har numera delvis flyttats ut till USA för den amerikanska marknaden men den huvudsakliga tillverkningen behåller man på hemmaplan utanför Helsingfors.

Varför Rapala?
Förutom att både branschen och varumärket ligger mig varmt om hjärtat så är friluftshobbies, som fiske, saker som är någorlunda konjunkturokänsliga. Ett nytt drag för en hundralapp lyckas fiskeintresserade nästan alltid ha råd med, oavsett hur ekonomin ser ut i övrigt. Det finns ingen egentlig anledning till att Rapala skulle gå dåligt än dåligt management. Vilket man uppenbarligen inte har haft hittills.

Skitfiske!

// Han

tisdag 7 januari 2020

The Brave Little Pengamaskin That Could

Så här ser den ut i dagsläget, The Brave Little Pengamaskin That Could, TBLPTC, min lilla ögonsten <3 Jag är så stolt över den, 51,43 % upp på ett år är inte fy skam och ganska mycket bättre än index.

Notera att detta är undertecknads portfölj. Han har en separat portfölj och en helt annan strategi som har själv får beskriva i ett separat inlägg.

Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag vill skriva ut några exakta siffror eller inte, så den här uppdateringen blir utan. Är alldeles för paranoid gällande det där med anonymitet på internetz, ber om ursäkt för detta. Ambitionen är också att inom en överskådlig framtid skriva ihop en sammanställning där jag förklarar hur jag tänker kring mina innehav. Värt att notera att fonderna Avanza Global och Avanza USA införskaffades strax innan nyår som ett första steg i att börja utöka portföljen med fonder. Dessa två innehav har således inte utgjort någon bidragande faktor till den totala utvecklingen för året.

Så behold min TBLPTC!
Och vad hittar man där, jo...
Inte så många fonder. En del investmentbolag, med ett större innehav i Kinnevik. Några klassiker som Axfood, Castellum och H&M. En hel del fastighetsaktier och banker. Två utländska månadsutdelare. Lite industrier. Och några udda fåglar, bland annat i form av Vostok Emerging Finance som faktiskt är en av mina personliga favoriter. En påse gott och blandat helt enkelt.


Förra årets mål var att dubbla utdelningarna jämfört med 2018. Detta mål uppnåddes med råge redan våren 2019.

Och målet för 2020 då? Jo, kort och gott så är målet att ha dubbla värdet på det totala innehavet och dubbla utdelningarna jämfört med 2019. Dessutom har jag en ambition att utöka innehavet av de utländska aktierna samt hitta fler utländska aktier att investera i. Att dubbla värdet ligger i enlighet med sparplanen för året, så det bör inte vara några större problem. Att dubbla utdelningarna är desto en större utmaning eftersom jag dels har flera bolag som inte delar ut något alls och dels ligger tungt i Kinnevik som har ändrat sin utdelningspolicy och slopat ordinarie kontantutdelningar. Men skam den som ger sig!

Åsikter, kommentarer och funderingar om TBLPTC tas ödmjukast emot!
Har ni tips på bra utländska aktier, främst månadsutdelare, så tas även det ödmjukast emot!

/Hon, a.k.a. en väldigt liten men målmedveten börshaj

måndag 6 januari 2020

Ring, klocka, ring

Gott Nytt År och Gott Nytt Decennium!

Hoppas att ni alla har haft en fin ledighet och att ni som ska tillbaka till jobbet imorgon inte har allt för mycket ångest.

Årets första vecka har spenderats i planeringens tecken vilket har varit fantastiskt givande och produktivt. Vi har rensat, fixat, donat, planerat, skrivit listor, börjat beta av listor, skrivit nya listor, smitt planer för framtiden osv osv

Det verkar som att typ alla slog index förra året? Utbrytningen vill inte vara sämre och vill så klart också få skryta om sina börsäventyr. The Brave Little Pengamaskin That Could lyckades med konststycket att gå upp hela 51,43 % vilket är en bra bit över den genomsnittliga utvecklingen enligt Avanza.
Nöjd

Anyhow, nu till dagens ämne. Ett av våra nyårsmål för 2020 är att ytterligare minska användningen av våra mobiltelefoner. Som ett första steg mot detta mål har vi därför valt att slänga ut mobilerna ur sovrummet. Att skärmtittandet gör det svårare att somna samt försämrar sömnkvaliteten är ju knappast någon nyhet. Så nu är det slut med dessa dumheter. Inget mer facebookskrollande innan läggdags och inget mer mejlkollande direkt efter att larmet ringer på morgonen. Från och med nu kommer mobilerna varje kväll att förpassas till andra änden av lägenheten. Med denna mobil-exil försvinner dock den inbyggda alarm-funktionen vilket är mindre angenämt. Och som de arbetslydiga tjänstemän vi är så behöver vi fortfarande ha någon slags anordning som väcker oss på morgonen så att vi hinner i tid till jobbet. Eller för att vi ska komma upp i tid och sätta igång med dagens äventyr. In i sovrummet har det därför flyttat in två stycken hederliga väckarklockor, inköpta på Claes Ohlsson för en liten peng.

Så här är den, räddaren i nöden, kommer bli bra det här.

Räddaren i nöden

Egentligen önskade sig undertecknad en väckarklocka av typen...
Dindong motherf*cker
 
... men så blev det icke eftersom dessa klockor har en tendens att producera ett sjuhelvetes antal dB när den ringer vilket skulle skrämma livet ur smådjuren här hemma.


// Hon