fredag 16 april 2021

Del 1

Hörnet i soffan börjar blir nersuttet. Du slår på din Apple TV för att titta på det senaste avsnittet av Gift vid första ögonkastet. Du vet att det egentligen är ganska hjärndöd underhållning men det känns som det mesta du orkar med efter en dag i hemmakontoret med uppmärksamheten delad lika mellan jobbets videomöten och diverse bloggar om ekonomi, sparande, hemmafixande och självförverkligande. Du har arbetat hemma för länge nu. Du börjar bli konstig, irriterad och framför allt: uttråkad. Bilden som dyker upp på skärmen är lågupplöst, ryckig och pixlig. ComHems bredband verkar lite trött idag, tänker du, men bildkvalité är trots allt inte avgörande i detta fall. Det bästa med programmet är ju ändå flashbacktråden där det diskuteras livligt kring vilka av deltagarna som är psykopater, utvecklingsstörda eller som kommer att få sällskapa med det motsatta könet tills deras färgrikt beskrivna kroppsdelar trillar av, så fort produktionen är slut. En röst någonstans i ditt undermedvetna ropar på hjälp genom lagren av vardag som på bara några år har fått dig att känna dig som den gråaste människa du har träffat. Det är det här som är zombieapokalypsen alla har pratat om tänker du med lite för mycket allvar för att det ska kännas helt och hållet som ett skämt.

Tv-skärmen fryser till lite för länge och tålamodet tar slut. Med telefonen i ena handen sträcker du dig efter fjärrkontrollen. Det är ändå på play så du kan titta på det senare. Imorgon kanske. När du trycker på knappen slocknar inte bara din Apple TV. Även skärmen på TV:n svartnar. LED-belysningen i hörnet slocknar och lägenheten sänker sig i en röd-orange halvdager, endast upplyst av solen  som sänker sig över Mälaren. Vinandet från torktumlaren avtar i badrummet. Suck. Tvätten kommer behöva hängas upp. Det slitna tvättstället tar upp så mycket plats i lägenheten att du helt har slutat använda det och helt enkelt torktumlar allt. En till sak att göra. Ta hand om. Tvätten  klarar sig en stund, strömmen brukar komma tillbaka efter några minuter och det är nog inte annorlunda den här gången. 


Du häller upp ett glas rosévin och tar med telefonen och en filt ut på balkongen. Våren har kommit på riktigt och det är i alla fall behagligt utomhus. Det har inte regnat på två veckor. En kompakt tystnad slår emot dig. I vanliga fall hörs både pendeltågen och motorvägen ute på balkongen men nu kan du nästan höra blodet som susar i dina egna ådror. Inte ens vinden blåser. Du lyfter telefonen för att se om play fungerar på mobilnätet men möts av ett meddelande om "inget nät". Det är mörkt i de andra husen i området. Det måste vara en större störning. Du tar en klunk vin.

Skit också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar