fredag 9 juli 2021

Om vikten av att ständigt befinna sig i rörelse

 Om man ser sig om i världen så befinner sig verkligheten alltid i rörelse. Energi omvandlas till rörelse, tankar, värme etc. ad infitium. Så vad händer då när man slutar röra sig? Det mesta som slutar röra på sig gör det för att det helt enkelt har dött. Så vad säger det om en själv som person när man inser att man inte har befunnit sig i ett tillstånd av utveckling utan i ett tillstånd av stagnation? Är man helt enkelt på väg att dö men neuronerna har inte fattat det än? Jag kommer inte ihåg vem det var som skrev / sade det (det kan ha varit Jordan Peterson) men det som sades var att den moderna mannen dör vid 25 och fortsätter andas i 50 år till.

Under det gångna året så har det funnits en del anledning till att tänka på dylika saker och tyvärr har jag ofta kommit fram till att om jag inte redan är död så har jag under stora delar av livet hittills i vart fall varit döende. Jag har alltid lidit av en stor brist på intern motivation och ofta bara åstadkommit någonting när någon annan har haft förväntningar på mig. Under det senaste året har jag oftare och oftare känt att jag vill göra saker för att JAG vill göra dem. Det kanske har varit väldigt nyttigt att vara mer eller mindre isolerad med sina tankar i perioder och helt enkelt tvingats ta itu med sidor av mig själv som jag uppriktigt sagt tycker jävligt illa om.

Sparandet har väl inte direkt varit någon prioritet men nu görs det i alla fall någonting vettigt med pengarna, så som att investera i utrustning som hjälper mig att lära mig mer om saker jag är intresserad av på riktigt eller upplevelser som vi båda faktiskt VILL ha och inte bara en massa standardskit som vi egentligen inte bryr oss om.

Mycket rörigt inlägg. Men jag är ringrostig så man får hålla till godo tills ångan är uppe igen!


// Han

4 kommentarer:

  1. Hej!
    Så där kände jag också mycket i början av "sparkärriären". Det viktigaste är att börja lägga undan en bestämd slant. Säg upp alla prenumerationer, efter ett tag märker man vad man saknar, det kan man börja prenumerera på igen. Lika dant med prylar. Sluta köp grejer helt. Oftast inser man att det går bra utan allt skit.

    Efter några år kommer man till en punkt där det finns pengar investerat, sparandet sker automagiskt. Nu har jag kommit till den fasen då jag köper lite "bättre/dyrare" grejer som jag vet att jag verkligen behöver. Jag har nu råd med det och dessa "grejer" ger mig något. Då är det skönt att kunna köpa något med bättre kvalitet. Förr skulle jag ha lite av allt. Nu vill jag ha lite av bra grejer.


    Ser att ni länkar till min gamla adress i bloggflödet. Jag finns numera på www.pappa-betalar.se. Jättesnällt om ni vill uppdatera.

    Pappa betalar? - Bloggen om privatekonomi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det fixar jag såklart! Jag är allergisk mot trasiga länkar :)

      Buy once - cry once har Ldrig varit mer aktuellt! Speciellt när det kommer till saker man brinner för.

      Radera
    2. Verkar inte som att det hänt något i ditt bloggflöde..

      Ja så är det verkligen!
      Mvh PB?

      Radera
  2. Jag känner igen mig lite i det du skriver. Det är egentligen en rätt extrem övergång att gå i skola/universitet och lära sig saker hela tiden till att jobba och i mitt fall inte utvecklas typ alls under flera år. Nu är det ju inte så för alla, men många jobb gör man ju ändå bara. Man måste så klart uppdatera sig lite och så, men mest av allt så utför man sina arbetsuppgifter nu precis som för 10 eller 20 år sedan samtidigt som heltidsarbetet gör en för trött för att utvecklas jättemycket på fritiden.

    Jag tycker det låter toppen att du hittat intressen som driver dig. Skulle ändå slå ett slag för att månadsspara ordentligt samtidigt så kan du bli rikare samtidigt som du fokuserar på annat.

    SvaraRadera