Vi är visserligen på en resa mot skuldfrihet och ekonomisk frihet och då måste vissa saker offras på vägen för att vi ska nå våra mål. Saker som hittills har hamnat på framgångens altare är de sedvanliga gåvorna i form av uteluncher, onödiga men roliga hobbygrejer, dyra resor och, sorgligt nog, konserter.
Innan vi tog oss i kragen för att få ordning på ekonomin gick större delen av vår disponibla inkomst till att resa och gå på konserter. Vi såg till exempel vårt gemensamma favoritband sex gånger under sommaren 2018 i fyra olika länder. Sådana utsvävningar är, rent utsagt, jävligt roliga. Tyvärr blir det ju också ganska dyrt med flyg, båt, tåg och buss. Konsertbiljetter och boende summeras ganska fort till ohållbara belopp. Dessutom så var vi ivrigare köpare av merchandise på spelningarna. Det har visserligen lett till att vi nu har vad som bäst kan beskrivas som en pensionsförsäkring bestående av bandtröjor, turnéprogram och signerade prylar.
I lördags var vi på den sista stora konserten för det här året när vi tillsammans med ett antal tusen andra avnjöt Ghost på Globen. Det är fjärde gången vi ser dom (första gången var på tältscenen på Metaltown typ 2011 eller nåt) och det har åldrats på ett ypperligt sätt. I år ska vi nog satsa på att gå på en eller ett par lite mindre spelningar. Sådana där biljetterna kostar under tusen kronor tillsammans. Inte mer än tusen kronor per biljett. Som hårdrocksnördar så är det, som tur är, ganska tätt med evenemang i den prisklassen. Och nåt merch måste vi nästan å med oss. Annars är det inte riktigt på riktigt. Hårdrockaren går inte ur! :)
Samtidigt så går det inte att helt sluta uppleva saker bara för att det är lite tight. Vi spelar båda Magic: The Gathering. Detta är ett spel som kan bli så billigt som du vill eller precis hur dyrt som helst. Vi har avsatt ett par hundralappar varje månad för inköp av kort, pärmar eller vad som skulle behövas för tillfället. Vill ni spela med oss så är det bara att säga till! ;)
Träning är som tur är nästan gratis om man bortser från gym-medlemskapet. Vi har flera utomordentliga utegym i närheten och löpning och cykling är också gratis. Att vi ser en märkbar skillnad i vår fysik bara under den senaste månaden gör ju sitt till för välbefinnandet.
När blancolånen väl är avklarade så kommer budgeten för att åka på musikaliska äventyr och annat såklart att utökas till en lite festligare nivå. Dock under mer kontrollerade former än tidigare.
Vad är då poängen med detta inlägg?
Poängen är den. Att det är onödigt att låta saker gå till överdrift. Vi skulle såklart kunna leva superspartanskt, utan skoj, utan att hitta på något speciellt och bara blänga på fyra kala väggar. Lever man då? Man är ju vid liv, men är det ett liv värt att leva? Jag tror att resan blir mycket lättare och, framförallt, roligare om vi kan hitta sätt att kosta på oss våra hobbies. Även om det inte är i riktigt samma utsträckning som tidigare.
// Han
