En fallstudie i dumhet

Ibland så är det viktigt att utreda saker innan man skrider till handling. Vi i Utbrytningen har ibland lite otur när vi tänker och vill ofta för mycket. Ibland glömmer vi bort att mäta, väga eller räkna och ibland vill vi inte erkänna att vi bor i en tvåa och inte i ett hus på landet. Ibland är det svårt och då måste vi gå tillbaka i våra egna fotspår för att hitta vägen igen.

Vi har sedan vi flyttade till Hufvudstaden beklagat oss över att i har en väldigt liten frys. Det gör det svårt för oss att handla frysvaror i några större volymer när priserna tillåter eftersom frysen alltid är full. Vi har länge tänkt på att skaffa oss en liten frysbox och när mellandagsrean var i full fart så tänkte vi göra slag i saken.

Fyllda av tillförsikt surfade vi omkring och hittade en alldeles ypperlig frysbox på mellandagsrean. Yttermåtten verkade stämma väl överens med utrymmet på balkongen som vi hade tänkt att avsätta för den och volymen kändes väl tilltagen: 300 liter... Det skulle inte bli några problem att handla frysvaror i bulk i framtiden! Dessutom var det ett fyndpris så vi skulle ju få så mycket VALUE för pengarna (tänkte vi glatt).

När bekräftelsen kom från butiken att det gick bra att åka och hämta så slängde vi oss i bilen med stor upphetsning. Det här skulle bli bra! Väl på plats så rullar personalen fram ett paket. Ett mycket stort och tungt paket som inte riktigt gick in i bilen. Nåväl, med spännband löser man allt och så kom vi hem med åbäket. Inte utan att en gnagande oro har börjat viska i bakhuvudet: Kommer detta verkligen att funka?

Stark man - stor låda

Redan i trapphuset stöter vi på patrull. Det är tungt, brett och i största allmänhet svårt att ta sig genom dörrar, in i hissen och ut igen. Väl inne i hallen så går det upp för oss. Vi har gjort ett misstag. Aset ta upp hela hallen och även om den enligt matten ska få plats där vi hade tänkt så kommer det se helt sjukt ut. Vi fick helt enkelt krypa till korset, erkänna att vi är dumma i huvudet och göra ett återköp. Nu har vi ingen frysbox. Vi är inte heller tretusen kronor fattigare. På det stora hela så gick det kanske ganska bra. Vi har dockk inte heller någonstans att förvara några extra frysvaror. Och det är väl det som är lite synd.

Stor och olycksbådande...

Den tittade på oss...

 Sensmoralen i historien är: Tänk först, titta på saker in person och släpa inte hem något utan att vara 100 % säker på att det kommer funka!

Jakten på en frysbox fortsätter..(dock mer sansat)

// Hon & Han