Nedsläckt Land

Utbrytningen tittade på SVT igår! Jorå så att.


SVT:s serie Nedsläckt Land (6 delar) låter två grupper flytta in i varsitt hus. Det ena huset är modernt med alla bekvämligheter och det andra är en äldre gård. Från början vet inte deltagarna vad det är de ska utsättas för, bara att de ska vara med i ett socialt experiment. Efter en första kväll med tjo och tjim, chips och sprit så går strömmen.

Tysta jättar.

Den första morgonen utan ström är för de flesta deltagarna förenad med ovisshet. Hur länge ska strömmen vara borta? Hur köper vi mat? Hur skaffar vi vatten? Hur ransonerar vi våra chips? Det skiner igenom att vissa delar är manusstyrda, till exempel ett VMA som bara hörs i deltagarnas radioapparater eller att grannarna skulle vara utan ström. Vi har än så änge bara sett det första avsnittet men det är tydligt att producenterna faktiskt har ansträngt sig för att fylla programtiden med matnyttiga inslag som intervjuer och små fallstudier som är ägnade att visa vad som händer, inte bara i deltagarnas hus utan också med samhället i stort vid ett långvarigt strömbortfall. Det är dessa inslag som är den stora behållningen med programmet för oss.


Seriens startsida hittar ni här: https://www.svtplay.se/nedslackt-land


 Det känns som att dokusåpa-delen mest är där för att bidra med en plattform som gemene man faktiskt vill titta på. Ett medium för att förmedla den informationen som faktiskt är viktig i sammanhanget. Med lite tur så kanske något av allvaret i vår sårbarhet gnuggar av sig på det undermedvetna och fler ser till att i alla fall ha ett par burkar ravioli och någon dunk vatten hemma.


Någon som tänkte till är i alla fall deltagaren Kevin som blev sugen på att leva off-grid efter inspelningens slut. All lycka till honom! :)

För den som är sugen på lite mer underhållande, jordnära beskrivna samhällskollapser kan vi rekommendera Lars Wilderängs bokserie Stjärnklart, och då framförallt första boken. Del två och tre ballar ur ganska rejält. Han rekommenderar ivrigt ljudboken till Stjärnklart (finns på Storytel etc.) då den är väldigt bra inläst.


En annan bok som Han upptäckte när Han googlade lite slött är Kyla av Therese Henriksson. Vi har ännu inte läst den men den låter onekligen intressant så det får bli att försöka låna den.


Vi får inte heller glömma att tänka efter kring vem som är avsändare och vad den vill att vi som mottagare ska känna och göra. När SVT faktiskt sänder verklighetsbaserat innehåll som detta där man visar på sårbarheter i vårt samhälle så är det på allvar. Man säger att vid en kris får vi klara oss själva. Så hur se det ut i stugorna egentligen? Vi har det grundläggande men kände genast behovet av att faktiskt gå igenom allt ytterligare en gång. Räkna våra värmeljus, rotera vårt vatten och inventera våra gasbehållare.


// Han

Idag...

Idag är en stor dag i det lilla konungadömet Sverige.

Idag betalar det svenska folket för första gången skatt för att finansiera den statliga televisionen och radion. Den så kallat oberoende televisionen och radion. Hur en institution som är beroende av regeringens och riksdagens välvilja för sin fortsatta finansiering och storleken på denna ska kunna anses vara oberoende lämnas som en tankenöt åt den som känner sig manad.

Förbi är dagarna då du helt enkelt kunde skita i att skaffa TV och följaktligen inte bänka dig framför SVT:s tablå flera timmar om dagen och därför också vackert låta bli att betala för din dagliga dos av rättvisemärkt och PK-certifierad underhållning. Utredningen som har gjorts menar nu att svensk public service är samhällsbärande. Möjligt är att Rapport och Vetenskapens Värld har en sådan funktion ihop med delar av utbildningsradion och annat liknande utbud. Vad diverse sunkiga underhållningsprogram eller tv-lekar har för samhällsbärande funktion är dock väldigt oklart. Rimligtvis borde finansieringen täcka det viktigaste så som omvärldsrapportering och krisinformation, och inte en massa flumkulturella utsvävningar. Tyvärr är det ju inte riktigt det som pengarna går till. Dina skattepengar finansierar i detta nu en del av Melodifestivalens paljettbudget.

I slutändan är visserligen en tusenlapp hit eller dit ganska betydelselöst ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är dock inte det ekonomiska perspektivet som gnager. Det är samma sak som när vänsterpartister motiverar sina föreslagna skattehöjningar med att det bara blir en påse ostbågar mindre i månaden. Poängen är att det är någon annans påse med ostkrokar som de vill göra av med. Och lik förbannat ska vi nu, alla tillsammans, vara med och finansiera något som inte utnyttjas av alla för att staten inte vill förlora sin informationskanal.

Just idag hade det varit extra nyttigt om alla faktiskt fick ut sin lön brutto och sedan ett inbetalningskort för alla skatter och avgifter som dras på den. Då hade nog tålamodet med slöseriet tagit slut ganska omgående.

// Han