Det "hem"liga kontorslandskapet

Första veckan på det nya hemmakontoret och med den nya, väldigt begränsade tillvaron, lider mot sitt slut och jag måste få säga att det har gått över förväntan. Smådjuren är överlyckliga över att vi är hemma på dagarna. Både jag och Han är fortsatt lyriska över hur mycket vi får gjort nu när vi inte behöver gå på en massa förmöten, avstämningsmöten, uppföljningsmöten, projektmöten, enhetsmöten.. ja, ni fattar. Vi försöker att behålla våra rutiner så gott det bara går. Tidig uppgång och börja med att göra en planering för dagen. Jag tror verkligen att det är väldigt viktigt att ha struktur, rutiner och syfte för varje dag. Annars är risken stor att dagar flyter ihop till veckor och sedan undrar man var all tid har tagit vägen.

Till nackdelarna hör att vardagsrummet har förvandlats till ett öppet kontorslandskap med datorer, skärmar, sladdar, papper och annat som hör till tjänstemon-livet. Dessutom fick jag viga ett helt bord till mina kontorsblommor eftersom jag inte längre har någon plats på fönsterbrädorna (allting är upptaget med tomatplantor, chili och annat smått och gott som behöver förodlas inför sommaren). Hmm, har odlingsintresset gått för långt?

Grönt och smådjur överallt!

Den största olägenheten med hela arrangemanget är att gränsen mellan arbetsliv och privatliv är på väg att suddas ut nu när kontoret bokstavligt talat är fem steg bort från sovrummet. Jobbet har en tendens att bli ständigt närvarande och det blir lätt att fastna i "jag ska bara fixa X" vilket slutar med att arbetsdagarna i praktiken ofta blir längre än 8 timmar. Den naturliga vardagsmotionen har minskat avsevärt varpå det blir extra viktigt med rörelsepauser, promenader och att inte slarva med träningen.

Vad gäller börsen så har jag inte sålt av en endaste aktie. The Brave Little Pengamaskin That Could har på några veckor gått ner med över 30 %, men jag har ändå kunnat sova gott om nätterna. Nej, det är inte kul att se de blodröda siffrorna, men även här kommer mentaliteten från långdistanslöpningen väl till pass. Att kunna koppla bort paniken som stegrar, acceptera det jobbiga som händer här och nu och har förståelse för att det är en övergående period. Det blev en hel del påfyllning i Axfood (vi valde att inte gå på årsstämman), SSAB, Klövern B, Klövern pref, Castellum och Kungsleden.

Annars är det lite synd är att det går så där för vissa av våra side-hustles. Igår kom det ett mejl från Daymaker om att företaget har lämnat in en konkursansökan. Som de själva skriver "Daymaker har fått Corona och patienten överlevde inte". Synd, för att extraknäcket som mystery shopper har varit en rätt så trevlig side hustle. Dessutom har vårens Högskoleprov ställts in så där rök även denna extrainkomst. Förhoppningsvis kommer saker och ting lugna ner sig framöver så att höstens prov kan genomföras. Vill ni veta mer om hur man går tillväga för att ansöka samt vad vi tyckte om att arbeta som provledare så finns det mer att läsa HÄR och HÄR.

Till helgen väntar en långvandring i skogen med picknick, hembakade bullar och hela altet. Lustigt nog så är det just i skogen man nuförtiden hittar de stora folksamlingarna. Var ute och sprang häromdagen och det var på riktigt svårt att ta sig fram för att det var så mycket folk ute, hur är det möjligt? :)

Skogen och vattnet. Ett bra lunchrum!

Ha en fantastisk helg och ta hand om varandra!

/Hon

Nedsläckt Land

Utbrytningen tittade på SVT igår! Jorå så att.


SVT:s serie Nedsläckt Land (6 delar) låter två grupper flytta in i varsitt hus. Det ena huset är modernt med alla bekvämligheter och det andra är en äldre gård. Från början vet inte deltagarna vad det är de ska utsättas för, bara att de ska vara med i ett socialt experiment. Efter en första kväll med tjo och tjim, chips och sprit så går strömmen.

Tysta jättar.

Den första morgonen utan ström är för de flesta deltagarna förenad med ovisshet. Hur länge ska strömmen vara borta? Hur köper vi mat? Hur skaffar vi vatten? Hur ransonerar vi våra chips? Det skiner igenom att vissa delar är manusstyrda, till exempel ett VMA som bara hörs i deltagarnas radioapparater eller att grannarna skulle vara utan ström. Vi har än så änge bara sett det första avsnittet men det är tydligt att producenterna faktiskt har ansträngt sig för att fylla programtiden med matnyttiga inslag som intervjuer och små fallstudier som är ägnade att visa vad som händer, inte bara i deltagarnas hus utan också med samhället i stort vid ett långvarigt strömbortfall. Det är dessa inslag som är den stora behållningen med programmet för oss.


Seriens startsida hittar ni här: https://www.svtplay.se/nedslackt-land


 Det känns som att dokusåpa-delen mest är där för att bidra med en plattform som gemene man faktiskt vill titta på. Ett medium för att förmedla den informationen som faktiskt är viktig i sammanhanget. Med lite tur så kanske något av allvaret i vår sårbarhet gnuggar av sig på det undermedvetna och fler ser till att i alla fall ha ett par burkar ravioli och någon dunk vatten hemma.


Någon som tänkte till är i alla fall deltagaren Kevin som blev sugen på att leva off-grid efter inspelningens slut. All lycka till honom! :)

För den som är sugen på lite mer underhållande, jordnära beskrivna samhällskollapser kan vi rekommendera Lars Wilderängs bokserie Stjärnklart, och då framförallt första boken. Del två och tre ballar ur ganska rejält. Han rekommenderar ivrigt ljudboken till Stjärnklart (finns på Storytel etc.) då den är väldigt bra inläst.


En annan bok som Han upptäckte när Han googlade lite slött är Kyla av Therese Henriksson. Vi har ännu inte läst den men den låter onekligen intressant så det får bli att försöka låna den.


Vi får inte heller glömma att tänka efter kring vem som är avsändare och vad den vill att vi som mottagare ska känna och göra. När SVT faktiskt sänder verklighetsbaserat innehåll som detta där man visar på sårbarheter i vårt samhälle så är det på allvar. Man säger att vid en kris får vi klara oss själva. Så hur se det ut i stugorna egentligen? Vi har det grundläggande men kände genast behovet av att faktiskt gå igenom allt ytterligare en gång. Räkna våra värmeljus, rotera vårt vatten och inventera våra gasbehållare.


// Han