Om jag hade varit lite mer verklighetsfrånvänd så hade jag försökt att motivera mitt fiskeintresse med hur mycket pengar jag kan spara på att fånga några abborrar själv jämfört med om jag hade köpt dem i affären. Tyvärr så har jag numera hygglig kontakt med verkligheten och kan konstatera att jag inte hade sparat en krona eftersom jag aldrig i hela livet har köpt abborre i fiskdisken. Det ger naturligtvis inget klirr i kassan om jag inte hade spenderat varje kväll under hela sommarhalvåret på att fånga fisk som vi kunde frysa in till vintern. Den tiden finns inte och jag tror att det charmiga med fisket skulle försvinna ganska omgående om jag försökte mig på ett dylikt projekt. Däremot så ger det något extra i själen att gå ut en tidig morgon eller en disig sensommarkväll med kastspöet, en liten låda med beten och en thermos med snabbkaffe och med lite tur gå hem med middag. Jag inbillar mig inte att jag kommer spara några stora pengar på det här intresset men det ger så mycket mer på andra plan än i plånboken.
Vad blir då domen ur en FIRE-synpunkt? Fisket kommer nästan alltid vara en kostnad. Utrustningen kostar trots allt pengar och en del av det är förbrukningsmaterial. Det är också lätt att fastna i prylfällen eftersom det finns otroliga mängder och oändlig variation bland spön, beten, och andra tillbehör. Beten är också ofta bedrägligt billiga. Det är lätt att öppna plånboken för något man inte har testat förut när priserna ligger mellan 50-150 kr. Slutsatsen blir att det inte går att ha ett pengaperspektiv på något som man gör i grunden för att det är trevligt, avslappnande och spännande på samma gång. Vissa saker måste faktiskt bara få vara som de är.
Till nästa sommar kanske jag ska testa på flugfiske. Det ser bara så förbannat trevligt ut.
// Han
