tisdag 10 september 2019

Förhandla med fötterna

Den veckan flög förbi, eller hur?


Vi har varit lite inaktiva den senaste månaden. Det blir så när fokus ligger på att vara ute i naturen, fiska, springa, cykla och på det stora hela göra oss själva lyckliga.


Så kom då den tiden på året då även jag har mitt så kallade lönesamtal. Eftersom även jag jobbar för en statlig arbetsgivare så har jag inga illusioner om lönesamtalets betydelse. Det handlar om att jag ska informeras om vad arbetsgivaren tycker att min arbetsinsats är värd. Det finns inget utrymme för förhandling oavsett om du är fackligt ansluten eller inte. Därför skiter jag i att vara fackligt ansluten och påverkar min lön på andra sätt.


Årets utdelning i lönesamtalet blev otroliga 500 kr. eller översatt ungefär 1,6 %. Med en inflation på ca 2 % så har jag i realiteten fått en lönesänkning med 0,4 %. Efter att ha konstaterat för chefen att arbetsgivaren i själva verket har sänkt min lön och alltså inte verkar vara så intresserade av min insats så gjorde jag det enda rätta.


Jag börjar på mitt nya jobb den 1:a oktober och höjer min lön med 11 % istället.


Verkligheten är ju att det enda man har att förhandla med när det kommer till lön är sin egen närvaro. Och det enda sättet att påverka sin lön är på vissa arbetsplatser att helt enkelt inse fakta och gå vidare. Därför ägnar jag med gott samvete mina arbetsuppgifter ett minimum av energi den sista månaden och gör sådant som ger mig ett mervärde. Saker som att planera ekonomien, jobba på texter för mina andra projekt och göra listor för vad jag vill åstadkomma med livet.


Minimum wage = minimum effort


// Han

13 kommentarer:

  1. Ja det där var ju inget vidare. Jag antar det är innan skatt också? Ja det räcker väl till en familjepizza och några påsar med ostkrokar.

    Visst, man ska väl aldrig automatiskt förvänta sig en löneförhöjning, den måste ju vara kopplad till någon sorts prestation, men är man bara normalpresterande så borde man minst få i enighet med inflationen, så bra torde väl ändå de förhandlade avtalen vara?

    Är själv inte med in facket, kostade mycket och fick nada. Sparade 350 kr i månaden på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid innan skatt. Sen ska pappa staten ha sitt ;)
      Men det är vad extrauppdrag och en femårig juristutbildning ger. Tyvärr så verkar just jurister växa på träd och här så finns det alltid någon billigare som är redo att ta ditt jobb :P

      Radera
  2. Grattis till nya jobbet! Har själv varit statligt anställd i nästan hela mitt arbetsliv och lönesamtalen är ett skämt. Det var bättre på tiden med löneklasser och tarifflöner. Då visste man i alla fall om det var lönt att stanna kvar eller inte. Men sedan skulle det ju vara individuell lönesättning som hejades fram av dem som trodde att de var så mycket duktigare än alla andra. BS! Fjäskigare var de i alla fall. Den enda som vunnit på det här är väl staten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar tackar! Jo, staten brukar ju vara den som vinner på individens bekostnad. Vad de vinner är däremot oklart.

      Radera
  3. Så sant!

    Jag var på en intervju för ett tag sedan, för en tjänst med personalansvar om ca 50 personer. När jag angav löneanspråk låg jag ungefär 10.000 över vad de ville betala. Jag undrade lite försynt hur de hade tänkt att någon med det ansvaret skulle vilja jobba för så låg lön, och fick till svar att "ja, men alla jobbar ju inte heltid...och så". Jag var nog ganska syrlig i min kommentar tillbaka, för jag svarade ärligt att man får vad man betalar för...

    Lycka till med dina nya utmaningar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som om det skulle vara mindre jobb med dem som arbetar deltid. Jag är inte i branschen men kan gissa mig till att det är antalet personer som avgör hur mycket jobb det blir och att det, om något, skulle ge mera jobb med trixande med deltidare.

      Radera
    2. Jo, precis så är det ju liksom :-)

      Radera
    3. Som att försöka sälja något på blocket. Det kommer alltid en massa pundare och vill ha "...sista pris kompis"

      1. Jag är inte din vän.
      2. Håll käften.

      Radera
  4. Ha ha, skön läsning! Önskar dig lycka till i nya jobbet.

    Mvh // PP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid kul att kunna underhålla lite :) Jo, är gott sugen på att skifta nu! Tack så mycket!

      Radera
  5. Hej!
    Spännande.
    Hoppas du kommer trivas bättre på det nya jobbet!

    Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det föreligger en viss möjlighet. Och det är inte det att jag nödvändigtvis vantrivs. Det är den 25:e som det känns dåligt i magtrakten. Men, slut på det nu i alla fall!

      Radera
  6. Hej, kan bara konstatera att det knappast stannar inom staten dessa skämtpåslag. Upplever att det knappt längre spelar någon roll om man gör jobbet bra eller dåligt, superbra eller kasst då årliga lönemonologen ändå i stort resulterar i ca samma påslag. Några tiondelars procent skillnad... Med i facket men undrar varför... Vad gör dem nuförtiden? Förr gjorde de saker nu kör arbetsgivarna över dem... Ska inte strejk användas då?

    SvaraRadera