Hallå... allå... llå... lå... å... ... ... ... |
Framförallt så känns det som om ett lugn har lagt sig över plånboken. Det finns inget där att göra i alla fall, så varför ska jag då tänka på den? Det finns en tusenlapp som kan användas, men det mesta av den äts upp av driftkostnader i alla fall, så som bensin en gång i månaden eller kanske strumpor utan hål. Varför ska jag tänka på att jag behöver X eller Y när jag vet att det ändå inte är ett alternativ just nu? Förhållandet till pengar har nästan blivit meditativt på ett mycket behagligt sätt. Det hela underlättas ju av att vi vet att det finns pengar att tav om något skulle skita sig. Vi har nu ett buffertsparande som börjar närma sig 10 000 kr, The brave Little pengamaskin har brutit igenom 50 000 kr och Han har lyckats starta en Tiny Little pengamaskin som i alla fall har brutit 1000 kr. Vi sitter med andra ord inte helt på bar backe och då blir det mycket lättare att leva med en tom plånbok.
De pengar som vigs till konsumtion utöver det nödvändiga utgörs nästan helt av Ipsos-presentkort för tillfället. Och de trillar ju in i ett stadigt tempo så vi går inte utan något vi behöver heller. Det kommer bli en väldigt konstig känsla när blancolånen är borta och vi båda har typ 9000 kr mer var i rörligt kapital varje månad.
// Han
Jag upplever att det ofta är en njutning i att begränsa sig. Man tvingas tänka nytt, bli finurlig och helt enkelt lungna ner sig. Att begränsningen också genererar något positivt som en buffert och en pengamaskin - ja det är grädde på moset.
SvaraRaderaKul att det går bra för er!