Mer med mindre (igen)

"I det enkla bor det vackra" sade en vis man en gång. Eller något i den stilen i alla fall.

Efter att ha arbetat hemma tillsammans sedan i mars i princip så har vi båda återigen börjat uppmärksamma saker som i stort sett enbart ligger omkring och tar upp plats både i sinnet och i det fysiska rummet.

Lustigt nog så hittar vi, efter ett antal stora utrensningar av förråd och skåp fortfarande saker som är värda att sälja av på Tradera, blocket eller Vend (musikutrustning). Vi verkar båda sakta men säkert släppa taget om våra idéer om samlingarna och något som vi aldrig trodde skulle hända har hänt. Hyllan med vinylskivor har krympt med ett tjugotal skivor än så länge och inget tyder på att det var slut där. Hon har börjat snegla hungrigt på sin samling med muminmuggar och han gör det samma på högar med Magic the Gathering-kort och diverse ryggsäckar, fiskeutrustning och annat smått och gott som lurar i skåpen.

Begone stuff!

Hon uttryckte vår målbild mycket kärnfullt som att "Jag vill kunna komma hem ifrån jobbet, fixa maten och sen göra vad fan jag vill. Inte hålla på att sortera, städa och plocka bland alla jävla grejer!" . Han är bara böjd att hålla med. Det är rent av utmattande att hela tiden avdela uppmärksamhet åt allt som ligger i skåp, lådor och förråd. Tillslut blir samlingen med saker som var så viktiga och unika bara mer skit som tar upp plats och ska hållas efter. Och då spelar det ingen roll om det är vinylboxar med favoritbandet, unika muminmuggar, ovanliga spelkort eller några lådor med jiggar som kunde vara bra att ha. Vi har nu kommit till en punkt där vi känner att det inte är roligt, speciellt eller ger oss någonting. Det är bara mycket. Och framförallt så tar alla saker upp så mycket tid, vilket blir extra tydligt nu när vi försöker göra oss av med dom. Vi lägger timmar och åter timmar på att sortera, fota, packa, skicka, krångla med idioter som vill ha "sista pris kompis" och vänta på långsamma betalare på Tradera.

This does not spark fucking joy! Och då ska skiten ut. Pengarna går 50/50 till sparande och extra amorteringar och hittills har vi dragit in nästan 8000 kr på att sälja ut saker. Vi ser att vi med lätthet kan dra in i alla fall lika mycket till så nu är det bara att åka!

// Han

Att leva mer på mindre

Att vår månadsbudget är lite tight just nu är ingen underdrift. Med ett extraamorterande om ca 9000 kr varje månad så har jag själv knappa 1000 kr kvar i fickpengar. Man får inte så mycket för 1000 kr numera känns det som. Samtidigt har just denna begränsning kommit att frammana ett nytt förhållningssätt till pengar och konsumtion.

Hallå... allå... llå... lå... å... ... ... ...

Det kliar inte längre i fingrarna efter saker. Jag upplever inte längre lika många akuta "vill ha"-ögonblick. Jag är ganska nöjd med att fixa och trixa för att få matsedeln att gå ihop, planera när bilen ska användas och hitta på lösningar på problem som man annars bara betalar sig ur (trasiga redskap eller dylikt.). Dessutom finns det så många njutbara saker att syssla med som inte kostar pengar. Det kan ju vara bland annat därför som både Han och Hon har trappat upp sina träningsscheman och ser framsteg som aldrig förr.


Framförallt så känns det som om ett lugn har lagt sig över plånboken. Det finns inget där att göra i alla fall, så varför ska jag då tänka på den? Det finns en tusenlapp som kan användas, men det mesta av den äts upp av driftkostnader i alla fall, så som bensin en gång i månaden eller kanske strumpor utan hål. Varför ska jag tänka på att jag behöver X eller Y när jag vet att det ändå inte är ett alternativ just nu? Förhållandet till pengar har nästan blivit meditativt på ett mycket behagligt sätt. Det hela underlättas ju av att vi vet att det finns pengar att tav om något skulle skita sig. Vi har nu ett buffertsparande som börjar närma sig 10 000 kr, The brave Little pengamaskin har brutit igenom 50 000 kr och Han har lyckats starta en Tiny Little pengamaskin som i alla fall har brutit 1000 kr. Vi sitter med andra ord inte helt på bar backe och då blir det mycket lättare att leva med en tom plånbok.


De pengar som vigs till konsumtion utöver det nödvändiga utgörs nästan helt av Ipsos-presentkort för tillfället. Och de trillar ju in i ett stadigt tempo så vi går inte utan något vi behöver heller. Det kommer bli en väldigt konstig känsla när blancolånen är borta och vi båda har typ 9000 kr mer var i rörligt kapital varje månad.


// Han