Nybliven prepper och fett shoppingsugen?

I svallvågorna efter diverse händelser som visat hur bräckligt samhället är, SVT:s realitysatsning på apokalypsen och ökade skatter på kapital går svensken man ur huse för att stärka upp beredskapen hemma. Och hur gör man det? På det enda sättet som Svensson kan: genom att shoppa järnet!

Nu blev ni både oroliga och kränkta va? VA!?

Det man har missat på vägen är att inköp av diverse prylar ska komma relativt sent i tankekedjan. Först och främst måste behoven fastställas. Och många av dem går att tillfredsställa med det du redan har hemma.  De klassiska överlevnadsbehoven är som många redan vet:

1. Värme
2. Vatten
3. Mat
(4. Information)

Man klarar sig ofta utan att veta exakt vad som händer, däremot underlättar det. Du klarar dig däremot inte länge utan värme eller vatten. För att ha en vattenberedskap som kan bedömas vara god bör du räkna med fem liter vatten per person och dygn. Man överlever på ca 2 liter vatten om dagen men då finns det inget utrymme för hygien, disk eller matlagning. Vatten förvara lämpligast mörkt och svalt i enkla plastdunkar a la Biltema eller motsvarande. Vatten bör roteras var sjätte månad.

När det så kommer till mat så har vi inte gått och cashat ut tusentals kronor på frystorkat. Vanliga konserver med färdig gulaschsoppa, ärtsoppa och köttsoppa finns undanstoppat för att det endast behöver värmas för att vara klart att äta. Bra beredskapsmat är också torkade nudel- eller pastarätter som endast behöver tillsatt varmvatten och lite tid. I skafferiet finns dessutom gott om bönor, linser, havregryn, ris och pasta och annat som går lätt att laga med uppvärmt vatten. Ihop med krossade tomater eller färdiga pastasåser så klarar man sig bra på dessa basvaror.

För att värma upp vårt vatten och laga vår mat har vi i nuläget två enkla gasbrännare och extra gasflaskor undanstoppade till dessa. Dessa värmer upp vatten mycket fort och behöver inte hållas brinnande under längre tid än nödvändigt när mat ska värmas. Det fina med dessa är att de inte ens är inköpta för beredskap i första hand utan är en del av våra campingutrustning. De används alltså flera gånger om året vilket är bra, både som funktionskontroll och för att vi ska vara fortsatt kompetenta med dem.

För att hålla oss själva varma så har vi ett lager med värmeljus som beräknas räcka för att värma upp ett rum i en vecka. För ljusets skull har vi nästan lika många kronljus att tända. Många krislådor innehåller nödfiltar men dessa är hos oss förpassade till bilen. I hemmet har vi filtar så att det räcker och blir över för att hålla oss varma även på vintern.

Men nu var jag sjukt tråkig. Det handlar inte om planering, eftertanke och att göra det mesta av sina resurser eller bygga upp lager allteftersom under lång tid.

DET HANDLAR OM PRYLAR! RIGHT BABE!?

KABLAM!

 Det ska vara rätt grejer. Det ska vara balla grejer. Det ska vara märkesgrejer. Framförallt ska det inte vara någonting så tråkigt och banalt som vatten eller mat. Nejdå! Nu ska det shoppas vattenfilter, nödfiltar, vevradios, solceller, frystorkade MRE:s och gasolbrännare. Under senare år har affärsidén Prepping tagit klivet över den stora pölen i väst och landat i norden. Här har dock inte diverse taktisk nylonutrustning riktigt samma tjusning som i USA eftersom medelsvensken trots allt inte bär vapen i de flesta områden. Det som däremot har tagit svensken med storm är teknik, snygga funktionsplagg som visar att du är en riktig outdoors-typ och balla klockor som visar lufttrycket på månen samtidigt som den är vattentät ner till 1000 meter. Därför finns det numera flera online-butiker som säljer färdiga så kallade "krislådor".

Till exempel har företaget Criseq gjort business av att sälja färdiga krislådor som är fyllda med häftiga prylar som inte verkar hänga ihop så mycket med en vardagsberedskap utan mer verkar syfta till att stilla shoppingnerven. Jag säger inte att innehållet i dessa krislådor är skit eller att de inte fyller någon funktion. Det verkar dock vara många som köper en låda på nätet, ställer den i förrådet och känner sig beredda. De packar ibland inte ens upp och testar grejerna så att de vet hur de ska använda dem. Men de har grejerna. Om man nu ska handla en krislåda så kan du få i princip samma eller bättre funktionalitet med en genomtänkt kundkorg på till exempel Biltema.

För att ta ett exempel så innehåller Criseqs Standardlåda så innehåller den följande:
1st Vevradio med solcellsladdning som kan ladda mobilen
1st Spritkök Trangia
2st Nödfiltar
2 st Dynamolampor
1 st Vattendunk 10L
1 st Vattenfilter Sawyer Mini
Totalpris: 1269 kr

Min kritik mot innehållet i denna är att du i ett akut skede är mer hjälpt av att ha bunkrat vatten än av att kunna filtrera färskvatten ifrån vattendrag. En dunk på tio liter kommer du inte långt på även om du är ensam. Om du bor i något slags hem med väggar och tak över huvudet så är du inte särskilt hjälpt av mylarfiltar. Ett par ordentliga yllefiltar värmer bättre och går dessutom att bädda med och de flesta har redan ett antal filtar hemma. Jag ser heller inte poängen med att ha två ficklampor med vev när det finns vevradio som kan ladda en telefon som ju har ficklampa inbyggd. Sammantaget finns det här i funktionalitet som snabbt blir överflödig om du försöker bättra på din beredskap hemma. Det vettigaste inslaget i denna låda är spritköket.

Nedan kommer mitt förslag på en låda för hemberedskap som åstadkommer mer än lådan ovan och som är mer relevant i det akuta skedet i en kris. I denna finns bara det nödvändigaste för att bättra på beredskapen i hemmet som inte har någon egentlig beredskap sedan tidigare. Mat tillkommer såklart. Jag shoppar på Biltema för att de har det mesta. Döm mig inte för hårt. (Dessutom är Biltema en mycket manlig butik. ÖH!)

1 st Nödradio (Art: 24-663)
1 st Stormkök 9 delar (Art: 37-649)
1 st Plastdunk 20 L (Art: 88-421)
1 st Röd Etanol 1 L (Art: 36-951)
Totalpris: 668 kr

 Vattenfiltret uteblir eftersom det inte är aktuellt i ett första skede. Man kommer långt på att koka vatten och filtrera genom kaffefilter med sand och mossa. Enligt min åsikt så ska de första inköpen man gör som nybliven prepper inte rikta in sig på vad som är det värsta som kan hända, utan på det som har högst sannolikhet att inträffa. Det som har högst prioritet är att kunna äta och dricka utöver att hålla sig varm. Lådan kompletteras med värmeljus, de filtar du redan har hemma och konserver som är enkla att värma. Ytterligare vatten lagras enkelt genom att fylla använda PET-flaskor och frysa dem. De hjälper då dessutom maten i frysen att hålla sig kall längre vid ett strömavbrott.

Detta var som man säger mina osammanhängande cent i ämnet. Det kommer mera. Förhoppningsvis mer uppstyrt och mer detaljerat men tesen kvarstår. Titta, Tänk efter, Tjoppa.

// Han

10 saker vi har börjat göra

Vi fortsätter på temat "10 saker..." I vårt förra inlägg 10 saker vi inte köper längre  beskrev vi, precis som det låter, vilka saker vi har slutat handla antingen av ekonomi-, hälso-, miljöskäl. Idag ska vi prata om ett antal nya vanor och beteenden som vi har lagt oss till med i vårt nya, lite bättre och lite friskare, liv. Att vi på köpet sparar pengar och har lärt oss en massa DIY-knep gör inte saken sämre.

1. Göra realistiska "att göra-listor"
Vi har tidigare försökt att göra listor på vad som ska göras/skaffas/fixas för att få nånting gjort. Problemet som uppstår när det aldrig går att bocka av en hel lista på en helg är att man sedan helt enkelt skiter i det. Var det för att vi var extremt lata? Nej, det var bara det att listan som vi gjorde för ett visst tillfälle hade behövt fyra gånger så många personer för att hinnas med. Det vi har börjat göra är att varje gång vi gör en "att göra-lista" är att vi skriver upp allt vi vill. Och sen kasserar vi tre fjärdedelar av målen ungefär och flyttar dem till andra dagar eller helger. Numera så hinner vi faktiskt med det vi planerar in och det ger ju en viss sinnesro.

2. Använda veckokuvert till matpengarna
Det här känns som en klassisk "Lyxfällan-grej" eftersom det verkar förekomma i nästan varje avsnitt av programmet.  I vårt gamla liv kunde en månads matkostnader utan på problem landa på 8000 - 9000 kr. Eller kanske ännu mer, vi vet inte säkert eftersom vi bara drog kortet och hade noll koll på hur mycket pengar vi gjorde av med. Nu för tiden tas månadens matpengar ut i kontanter så fort lönerna har kommit. Dessa matpengar fördelas lika i 4 kuvert; ett kuvert för varje vecka. Eventuellt överskott förs över till det kontanta sparandet, se punkt 4 nedan. Det är så enkelt och överskådligt, och ändå tog det oss så många år att börja med detta.

3. Koka egen sylt och eget äppelmos. 
En klok man vid namn Ernst Kirchsteiger sa en gång: "Om ni inte har tid att koka eget äppelmos, då undrar jag vad ni använder all tid till?" Han har en poäng i det. Att koka eget äppelmos och egen sylt går snabbt. Det är enkelt och otroligt gott. Men framför allt så kan det bli väldigt billigt om man hittar äpplen och bär till extra pris. Dessutom vet du precis vad du har i denna hemmagjorda produkter, till skillnad från köpes dito. Förslut sylten med smält paraffin för bättre hållbarhet.

Veckans hemmagjorda hallonsylt.

4. Ha ett kontantsparande
Hur mycket kontanter har du hemma? Antagligen, inte mycket. Det hade vi inte heller för något år sedan. Men vad gör man i händelse av ett strömavbrott, eller om bankernas kortsystem eller Swish och BankID ligger nere? Visst, även kassasystemen går ner vid ett strömavbrott, men ännu finns det mindre butiker och torghandel som tar emot kontanter. Här hemma har vi en hemlig burk med ett kontantsparande som ska kunna användas till mat och andra förnödenheter om så skulle behövas. Vi ser det som en del av vår hemberedskap. Dessutom har vi en gigantisk spargris där vi sparar småpengar som sedan används på loppisar.

Säg hej till Greger, vår loppis-kassako (jag menar gris)

5. Använda gjutjärn istället för teflon
Det är känt att non-stick beläggningar såsom teflon är inte bra ur varken hälso- eller miljö-synpunkt. Det innehåller en massa läskiga giftiga ämnen som dessutom avger ännu läskigare partiklar vid uppvärmning. Det finns en massa studier och faktiska fall där den sorters djur som vi har hemma dog till följd av exponering för teflonångor. Visst, teflon är både billigare och bekvämare än gjutjärn, men det är inte värt risken. Här hemma har vi slängt alla produkter med non-stick beläggning och alla stekpannor har ersatts med gjutjärn. Tyvärr är ugnen inbyggd, men vi använder i alla fall inte dess inbyggda självrengöring.

6. Träna på morgonen innan jobbet
Vi har väldigt ambitiösa träningsmål och för att vi ska uppnå dem behövs många timmars träning. Både Hon och Han tränar inför sitt första 100 miles lopp.  I och med att vi fortfarande sitter fast i ekorrhjulet (och kommer troligtvis göra det i ett antal år framöver) med 9-17:30 kontorsjobb kan det ibland vara rätt knepigt att få in de där träningstimmarna. Och då har vi ändå möjlighet att flexa en del då den obligatoriska arbetstiden är mellan 09:00 och 15:00. Trots att vi tränar efter jobbet så gott som varje kväll. Lösningen på det hela blev att börja träna även innan jobbet, då vi har förmånen att ha ett gym 100 m från huset där vi bor. Så vissa dagar tränar vi alltså både innan och efter jobbet. Konsekvensen av detta är att vi är både piggare och har mer energi under dagen. Självklart kan det vara knepigt att få till så mycket träning, och framför allt på morgonen, om man har småbarn. Men vi har inga barn och passar därför på så länge det varar! :)

7. Betala alla köp på internet direkt eller med en 14-dagars faktura
Förut köpte vi det mesta på kredit. "Köp nu, betala i april". Kreditkortet åkte glatt fram. Och väl i april, efter att alla fakturor var betalda så gjorde vi nya köp med kreditkortet. En ond cirkel som ledde till att vi sitter där vi sitter nu. Men vi hade många fina saker och vi reste 5-6 gånger per år.. 'nuf said... Nu för tiden betalas alla köp antingen direkt med det vanliga bankkortet eller med en 14-dagars faktura om vi vill vara säkra på att vi får varan innan vi betalar för den. Det här är så mycket mer hållbart och vi har för första gången någonsin fullständig kontroll över vår ekonomi.

8. Göra veckans matlådor i förväg och ha med oss matlåda till jobbet
En utelunch i området där vi båda arbetar (vi verkar inom helt olika branscher, men har förmånen att jobba väldigt nära varandra geografiskt) kostar mellan 99 och 120 kr. Både Han och Hon har många kollegor som äter ute VARJE arbetsdag. Det blir minst 500 kr per vecka, och 2000 kr i månaden. Även om vi aldrig åt ute så mycket så slank det ner i alla fall ett par uteluncher i veckan. Numera har vi alltid matlåda med oss. Veckans mat preppas på söndagar, och kostnaden blir mellan 5 och 30 kr per låda. Vi sparar så mycket pengar på detta och det blir lättare att hålla koll på vad vi stoppar i oss.

9. Göra månadsbudget/Bokföra månadens utgifter
Han har länge gjort diverse excel-uppställningar för månadens kostnader men har varit dålig på att följa upp dom. Hon har bara gått på känn. Det vi har börjat göra är att ställa upp våra personliga och gemensamma kostnader i ett par excelark. På så sätt kan vi enkelt räkna ut om en viss kostnad går att ta en viss månad eller om vi måste sätta undan pengar för den i flera månader. Vi bokför också månadens utgifter i samma ark. På så sätt ser vi om månaden har gått plus eller inte, hur mycket vi har sparat och vad våra pengar faktiskt har gått till.

10. Stryka kläder, sängkläder, handdukar m.m.
Det här låter säkert som en kvinnofälla, men det är tillfredsställande att stryka textiler och det bidrar till mer ordning och reda i skåpen, och textilerna håller längre. Vi har kommit till insikten om att djävulen sitter i detaljerna. Följaktligen så har vi börjat ta hand om dessa detaljer. Det blir lättare att hålla ordning på ett övergripande plan när sagda detaljer faktiskt är i ordning ifrån början.

// Hon & Han