Visar inlägg med etikett ekonomisk styrning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ekonomisk styrning. Visa alla inlägg

onsdag 13 februari 2019

Den gode kunden...

Alla som har varit i kontakt med sin bank i samband med bostadsköp har nästan garanterat fått höra samma sak: Om du skaffar produkt X och Y så kan ditt bolån bli si och så mycket billigare. Du borde också ha ett sparande i bankens egna fonder (som i sin tur äger andra fonder som administreras av samma bank) och gärna flytta in ditt pensionssparande också. I slutändan så har man överlämnat hela sin privatekonomi till en enda aktör och på sin höjd sparat några kronor på räntekostnaderna.

Vad blir då den totala effekten? Vågar man flytta några av sina åtaganden när banken kan låta förstå att räntan i så fall kan gå upp för just dig för din illojalitet?  Orkar man bry sig om att leta efter mer prisvärda eller mer seriösa alternativ om din bostadsaffär riskerar att bli så mycket dyrare för att du inte längre kan vara förmånskund, lojal kund eller helt enkelt bank X:s lilla plutt?

Svaret är allt som oftast nej.
Och den viktiga frågan har vi ännu inte ställt. Den lyder: Tjänar jag (du) på att vara en lojal kund?

Jag är av åsikten att även om du kan få kortsiktiga ekonomiska fördelar genom att samla tjänster hos en aktör så kan man i längden förlora en del av sitt självbestämmande. Tjänster som med fördel kan samlas ihop verkar vara försäkringar av olika slag, eller diverse telefoni och bredbands-tjänster.
När det kommer till din (min) privatekonomi så kanske det finns en fördel i att se till att inte en ensam aktör har hela bilden. Om din bank vet allt om varenda krona du har så kan det lätt utnyttjas i nästa ränteförhandling eller när de försöker pracka på dig ännu en produkt du inte behöver. (om du inte skaffar X så blir det dyrt med bolån, pysen). Om ens privatekonomi är spridd på flera aktörer är man inte lika känslig för beslut som tas i banktopparna eftersom de i värsta fall enbart drabbar en klart begränsad del av din ekonomi.

Principen om redundans går igen här som inom så många andra områden. Som det sägs på engelska : Two is one, one is none. Det förefaller vara allra säkrast att vara en riktigt dålig kund i vissa fall, och framförallt inte dra sig för att deklarera att man kanske går vidare om man inte är nöjd. En kund som betalar mindre ränta och avgifter är fortfarande bättre än ingen kund alls.

Hur håller ni er privatekonomi robust och okänslig för staten och kapitalets nycker?

// Han