Alla som har varit i kontakt med sin bank i samband med bostadsköp har nästan garanterat fått höra samma sak: Om du skaffar produkt X och Y så kan ditt bolån bli si och så mycket billigare. Du borde också ha ett sparande i bankens egna fonder (som i sin tur äger andra fonder som administreras av samma bank) och gärna flytta in ditt pensionssparande också. I slutändan så har man överlämnat hela sin privatekonomi till en enda aktör och på sin höjd sparat några kronor på räntekostnaderna.
Vad blir då den totala effekten? Vågar man flytta några av sina åtaganden när banken kan låta förstå att räntan i så fall kan gå upp för just dig för din illojalitet? Orkar man bry sig om att leta efter mer prisvärda eller mer seriösa alternativ om din bostadsaffär riskerar att bli så mycket dyrare för att du inte längre kan vara förmånskund, lojal kund eller helt enkelt bank X:s lilla plutt?
Svaret är allt som oftast nej.
Och den viktiga frågan har vi ännu inte ställt. Den lyder: Tjänar jag (du) på att vara en lojal kund?
Jag är av åsikten att även om du kan få kortsiktiga ekonomiska fördelar genom att samla tjänster hos en aktör så kan man i längden förlora en del av sitt självbestämmande. Tjänster som med fördel kan samlas ihop verkar vara försäkringar av olika slag, eller diverse telefoni och bredbands-tjänster.
När det kommer till din (min) privatekonomi så kanske det finns en fördel i att se till att inte en ensam aktör har hela bilden. Om din bank vet allt om varenda krona du har så kan det lätt utnyttjas i nästa ränteförhandling eller när de försöker pracka på dig ännu en produkt du inte behöver. (om du inte skaffar X så blir det dyrt med bolån, pysen). Om ens privatekonomi är spridd på flera aktörer är man inte lika känslig för beslut som tas i banktopparna eftersom de i värsta fall enbart drabbar en klart begränsad del av din ekonomi.
Principen om redundans går igen här som inom så många andra områden. Som det sägs på engelska : Two is one, one is none. Det förefaller vara allra säkrast att vara en riktigt dålig kund i vissa fall, och framförallt inte dra sig för att deklarera att man kanske går vidare om man inte är nöjd. En kund som betalar mindre ränta och avgifter är fortfarande bättre än ingen kund alls.
Hur håller ni er privatekonomi robust och okänslig för staten och kapitalets nycker?
// Han
En blogg där Han och Hon beskriver hur vi tar oss an resan ifrån skuldfällan till miljonärer. Under resan utforskar vi strategier för självförbättring, minimalism, beredskap och ekonomiskt oberoende.
Visar inlägg med etikett oberoende. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett oberoende. Visa alla inlägg
onsdag 13 februari 2019
tisdag 22 januari 2019
Vad har vi i bilen och varför?
Eftersom vi har släkt och vänner över halva landet och utomlands och husdjur som vi måmste ta med oss blir det många och långa resor med den fyrhjuliga kämpen. När vi befinner oss på vägen är det därför bra att ha det nödvändigaste med oss för att klara ett eventuellt stopp några timmar ifrån civilisationen. Därför har vi idag en låda i bagaget som rymmer följande:
Varningstriangel
2 st ljuspuckar (Varningstriangeln är tämligen menlös när det är mörkt. Blinkande ljus fångar alltid uppmärksamheten hos andra förare.)
1 flaska motorolja (När lampan går i gång är det ofelbart flera mil till närmaste mack med butik.)
1 flaska hemmablandad spolarvätska (Samma sak här; när vindrutan skitar igen är det alltid flera mil till närmaste mack.)
Reservdäck
Fälgkors
Domkraft
5 liter vatten (Blir du stående länge kommer du bli törstig. Också bra för att dryga ut kylarvätskan eller spolarvätskan eller bara tvätta händerna med.)
En 10-liters dunk med bensin.
Handskar (är det varmt blir du skitig, är det kallt blir du kall och skitig)
1 kniv
1 yxa (för att ta hand om mindre fallande träd eller avliva mindre påkörda djur, hugga sly för att komma loss ur halka etc.)
Vad som ska komma till den här lådan är ett par kemiska handvärmare, ett par påsar frystorkat och några bars samt ett litet gaskök. Även startkablar och bogserlina är på inköpslistan framöver så att man eventuellt kan hjälpa någon annan eller få hjälp av någon som inte har utrustningen som behövs.
Vad har ni själva i bilen och varför?
Varningstriangel
2 st ljuspuckar (Varningstriangeln är tämligen menlös när det är mörkt. Blinkande ljus fångar alltid uppmärksamheten hos andra förare.)
1 flaska motorolja (När lampan går i gång är det ofelbart flera mil till närmaste mack med butik.)
1 flaska hemmablandad spolarvätska (Samma sak här; när vindrutan skitar igen är det alltid flera mil till närmaste mack.)
Reservdäck
Fälgkors
Domkraft
5 liter vatten (Blir du stående länge kommer du bli törstig. Också bra för att dryga ut kylarvätskan eller spolarvätskan eller bara tvätta händerna med.)
En 10-liters dunk med bensin.
Handskar (är det varmt blir du skitig, är det kallt blir du kall och skitig)
1 kniv
1 yxa (för att ta hand om mindre fallande träd eller avliva mindre påkörda djur, hugga sly för att komma loss ur halka etc.)
Vad som ska komma till den här lådan är ett par kemiska handvärmare, ett par påsar frystorkat och några bars samt ett litet gaskök. Även startkablar och bogserlina är på inköpslistan framöver så att man eventuellt kan hjälpa någon annan eller få hjälp av någon som inte har utrustningen som behövs.
Vad har ni själva i bilen och varför?
fredag 18 januari 2019
Hon bakar bröd, och du med!
Då var det äntligen dags för Hon att göra entré här på bloggen. Jag kommer inte att bjuda på lika djupa och arga inlägg som min hälft, utan kommer snarare fokusera på lite mera praktiska, hands-on, tips och sätt att leva billigare och kanske liiite hälsosammare.
Dagens spartips handlar om att baka eget bröd. Man kan spara otroligt mycket pengar, det är (oftast) så mycket godare än köpebröd och du vet precis vad du stoppar i dig. Det här spartipset är knappast något nytt eller revolutionerande, ändå är det så många som aldrig gör det.
Jag har fått höra otaliga gånger att ”Oooh, vad lyxigt och gott det är med hembakat bröd”, men ändå har folk ”inte tid” att knåda ihop en deg för att slänga det i ugnen i 10 min. Och jo, man har tid, om man släpper sitt Instagram-flöde i en halvtimme. Saker som har varit självklara förut, som att baka eget bröd eller koka ihop en egen sylt, har blivit en lyxaktivitet.
Dessutom är det otroligt tillfredställande att skapa någonting med egna händer.
Det här är ett enkelt och väldigt billigt recept på brödkakor. So here we go:
Brödkakor ( 4 st.)
Ingredienser:
Brödkakor ( 4 st.)
Ingredienser:
- 5 dl vatten
- 1 paket jäst
- 50 g smör eller margarin (jag bakar alltid på smör eftersom jag inte har någon lust att ha plast i min mat)
- 0,5 dl honung, sirap eller socker (välj själv)
- 1,5 – 2 tsk salt
- Ca 14 dl rågsikt
Det går att tillsätta brödkryddor, nötter eller frön i degen som man känner för.
- Ta fram jästen ur kylskåpet och låt det stå framme en stund
- Smält smöret
- Tillsätt vattnet i det smälta smöret. Kontrollera att blandningen är fingervarm
- Tillsätt salt och socker/honung/sirap i vätskan. Blanda ordentligt.
- Smula ner jästen i en degskål.
- Häll degvätskan över den smulade jästen.
- Tillsätt mjöl, häll det luftigt och lite i taget. Arbeta ihop degen till den känns smidig.
- Låt degen jäsa till dubbel storlek (ca 45-60 min).
- Sätt på ugnen (200 grader)
- Knåda degen på ett mjölat bakbord.
- Dela degen i 4 delar.
- Kavla ut varje del till runda kakor, ca 15-20 cm i diameter. Ta ut hål i mitten.
- Lägg brödkakorna på bakplåtspappersklädda plåtar och nagga kakorna med en gaffel
- Grädda brödkakorna i mitten av ugnen i ca 10 min eller tills de har fått en gyllene färg på ytan
- Ta ut bröden och pensla direkt med kallt vatten.
- Låt bröden vila på galler under en bakduk.
Etiketter:
bekvämlighet,
beredskap,
bröd,
gör själv,
hemmabak,
hungersnöd,
oberoende,
pengar över,
överlevnad
onsdag 16 januari 2019
Att överleva januari?
Drottninggatan Januari 2019. |
I denna guldålder saknar människan naturliga fiender. Det finns inga vargar på Drottninggatan att ta sig förbi på vägen hem efter en blöt kväll. Det finns inga bomber som med stor precision snart landar i ditt vardagsrum, på din lokala bensinmack. På din mamma. Den västerländska människan har tråkigt. Eller, skulle ha det tråkigt om världens forskare inte hade gjort gemensam sak och forskat fram en miljon sätt att inte ha tråkigt. Allt i din ficka. Ändå är den västerländska människan inte glad. Utan utmaningar finns ingen tillfredsställelse. Du har ingen glädje av någonting du inte har kämpat för själv.
Därför har svenska folket och övriga i västvärlden skapat sig ett överlevnadsscenario en gång om året. Detta för att så att säga komma tillbaka till rötterna av vad mänsklig existens är och behöva kämpa för sin överlevnad. Genom att under de tre månader som leder framtill den första i varje kalenderår spendera som om det inte fanns någon morgondag på allsköns skräp skapas en situation där mat på bordet är en utmaning för gemene man. Under fyra veckor i början av varje år ska man leva på vad som upplevs som ett existensminimum. Spara in pengar på uteluncherna och, hör och häpna, laga matlådor! Svenskarna ska leva som på 1800-talet rent av!
Januari är således kall, mörk och arm. I år fick en liten, utvald del av befolkningen dessutom känna på lite faktiska motgångar under några strömlösa veckor. Unga människor hämtade vatten på brandstationerna i urdruckna bag-in-box-påsar och skällsord haglade över elleverantörerna för att de inte vädersäkrat sina ledningsdragningar. Hardcore.
Tänk om någonting omfattande, typ en långvarig recession, matbrist och energibrist, faktiskt inträffar?
// Han
Etiketter:
bekvämlighet,
dumheter,
ekonomi,
hungersnöd,
inkomst,
januari,
kapital,
mealprep,
oberoende,
shopping,
svensson,
överlevnad
måndag 17 december 2018
Att ersätta fullt fungerande saker med lite nyare, ballare, dyrare och lika fungerande saker.
Med nyfunna ögon är det lätt att se mönster hos andra och sig själv som det förut var svårt att urskilja ur vardagens brus. Ett sådant mönster är det synbara behovet av att ersätta fullt fungerande ting med nya, modernare lika fungerande ting. Det här har jag själv varit omätbart skyldig till tidigare (Hon med!).
Som många inspirerande minimalister och livsgurus redan har konstaterat så rör det sig här om två helt olika sorters behov. Sakerna som du faktiskt Behöver skaffa till exempel för att ersätta någonting som är trasigt och inte går att laga (tänk högen med porslin som nu ligger krossat på golvet för att du skulle städa köksskåpet med blott två timmars sömn i ryggsäcken) och saker som du "behöver".
Sakerna du "behöver" kan vara nästa generations smartphone som är lite ballare än den du har, men som du inte kommer utnyttja prestandan i i vilket fall som helst eftersom du i princip chattar, lyssnar på musik och kollar din mail. Det kan också vara en ny dator (när du har en fullt fungerande dito) eller ny inredning fast den gamla fortfarande är vettig eller en av de stora pangaslukarna: en ny bil. Dessa behov är skapade; både av dig men också av den filt av reklam som ligger över det offentliga rummet och som petar på dig vart du än vänder huvudet. Det är lätt att intala sig själv att "jo, men sak X har väl blivit väl långsam/repig/tråkig/omodern" när sak Y framställs som det enda rätta att äga, använda och visa upp för sin omgivning.
Jag har definitivt gjort mig skyldig till ovanstående både en och fem gånger. I mitt fall har det rört sig om kringutrustning till sagda dator (den här musen är lite musigare än den jag har), stereo (jakten på det "perfekta" ljudet) och övriga saker jag tänker ska definiera mig som person.
Lösningen i min halva av hushållet har blivit en enkel tumregel: funkar det så använder jag det. Den dagen sak X fungerar för dåligt för att vara användbar så är det OK att byta ut den om den inte helt enkelt har gått sönder bortom lagning innan dess. Jag har också tänkt på att helt enkelt först se om jag klarar mig utan sak X innan jag tvångsmässigt ersätter den. Det kanske kan ge lite välbehövliga uppvaknanden längs vägen.
Han
Som många inspirerande minimalister och livsgurus redan har konstaterat så rör det sig här om två helt olika sorters behov. Sakerna som du faktiskt Behöver skaffa till exempel för att ersätta någonting som är trasigt och inte går att laga (tänk högen med porslin som nu ligger krossat på golvet för att du skulle städa köksskåpet med blott två timmars sömn i ryggsäcken) och saker som du "behöver".
Sakerna du "behöver" kan vara nästa generations smartphone som är lite ballare än den du har, men som du inte kommer utnyttja prestandan i i vilket fall som helst eftersom du i princip chattar, lyssnar på musik och kollar din mail. Det kan också vara en ny dator (när du har en fullt fungerande dito) eller ny inredning fast den gamla fortfarande är vettig eller en av de stora pangaslukarna: en ny bil. Dessa behov är skapade; både av dig men också av den filt av reklam som ligger över det offentliga rummet och som petar på dig vart du än vänder huvudet. Det är lätt att intala sig själv att "jo, men sak X har väl blivit väl långsam/repig/tråkig/omodern" när sak Y framställs som det enda rätta att äga, använda och visa upp för sin omgivning.
Jag har definitivt gjort mig skyldig till ovanstående både en och fem gånger. I mitt fall har det rört sig om kringutrustning till sagda dator (den här musen är lite musigare än den jag har), stereo (jakten på det "perfekta" ljudet) och övriga saker jag tänker ska definiera mig som person.
Lösningen i min halva av hushållet har blivit en enkel tumregel: funkar det så använder jag det. Den dagen sak X fungerar för dåligt för att vara användbar så är det OK att byta ut den om den inte helt enkelt har gått sönder bortom lagning innan dess. Jag har också tänkt på att helt enkelt först se om jag klarar mig utan sak X innan jag tvångsmässigt ersätter den. Det kanske kan ge lite välbehövliga uppvaknanden längs vägen.
Han
Etiketter:
dumheter,
ekonomi,
fågelperspektiv,
minimalism,
oberoende,
sparande,
tips,
trix,
överblick
torsdag 13 december 2018
Saker, saker, saker
Jag kräks lite.
Trots över ett års idogt traderande, loppmarknadsutbjudande, bortskänkande och kastande är lägenheten och förråden fortfarande fyllda med... Ja, vad egentligen? Vi trodde inte att vi var hoarders och antagligen har vi inte varit det heller men det är fascinerande hur mycket saker vi har lyckats samla på oss under ett decennium som sambor. Det verkar som om varje ledig yta sakta men säkert har förvandlats till förvaring av allt ifrån porslin till böcker till textilier som jag själv inte ens förstår syftet med (Hon vet säkert).
Det slående blir när jag tänker över vad jag faktiskt använder. En känslomässigt baserad uppfattning ger att i runda slängar 80 % av allt som i vart fall jag äger skulle kunna gå upp i rök utan att påverka min tillvaro nämnvärt.
Numera har processen vid inköp förändrats något och istället för att det tidigare impulsdrivna "vill ha!" sitter ensamt vid spakarna så följs det oftare av ett mer reserverat "behöver jag?". Då och då så kan det vara så att "VILL VERKLIGEN HA" får överhanden men resultatet har blivit ett lite mer avslappnat förhållningssätt till saker.
Det handlar inte nödvändigtvis om att ha mest eller minst prylar. Det handlar om att de saker jag faktiskt äger ska tillföra ett verkligt värde för mig. Detta värde är lätt att avgöra i min sidoverksamhet. Behövs sak X för att utföra uppdrag Y som jag tjänar pengar på? Om svaret är Ja så är diskussionen slut där. När det kommer saker till hemmet är jag lite kinkigare och då dyker argumentet "Jag har ju klarat mig hittills utan X." upp.
Den enkla slutsatsen blir väl egentligen att jag måste utvärdera varje inköp utefter om det gynnar mig i längden och inte bara blir en till minuspost på kontot som hindrar övriga, viktigare investeringar så som låneamorteringar, sparande eller sak X som faktiskt hade tillfört någonting.
Återigen är sensmoralen: "Tänk efter före!"
Han
Trots över ett års idogt traderande, loppmarknadsutbjudande, bortskänkande och kastande är lägenheten och förråden fortfarande fyllda med... Ja, vad egentligen? Vi trodde inte att vi var hoarders och antagligen har vi inte varit det heller men det är fascinerande hur mycket saker vi har lyckats samla på oss under ett decennium som sambor. Det verkar som om varje ledig yta sakta men säkert har förvandlats till förvaring av allt ifrån porslin till böcker till textilier som jag själv inte ens förstår syftet med (Hon vet säkert).
Det slående blir när jag tänker över vad jag faktiskt använder. En känslomässigt baserad uppfattning ger att i runda slängar 80 % av allt som i vart fall jag äger skulle kunna gå upp i rök utan att påverka min tillvaro nämnvärt.
Numera har processen vid inköp förändrats något och istället för att det tidigare impulsdrivna "vill ha!" sitter ensamt vid spakarna så följs det oftare av ett mer reserverat "behöver jag?". Då och då så kan det vara så att "VILL VERKLIGEN HA" får överhanden men resultatet har blivit ett lite mer avslappnat förhållningssätt till saker.
Det handlar inte nödvändigtvis om att ha mest eller minst prylar. Det handlar om att de saker jag faktiskt äger ska tillföra ett verkligt värde för mig. Detta värde är lätt att avgöra i min sidoverksamhet. Behövs sak X för att utföra uppdrag Y som jag tjänar pengar på? Om svaret är Ja så är diskussionen slut där. När det kommer saker till hemmet är jag lite kinkigare och då dyker argumentet "Jag har ju klarat mig hittills utan X." upp.
Den enkla slutsatsen blir väl egentligen att jag måste utvärdera varje inköp utefter om det gynnar mig i längden och inte bara blir en till minuspost på kontot som hindrar övriga, viktigare investeringar så som låneamorteringar, sparande eller sak X som faktiskt hade tillfört någonting.
Återigen är sensmoralen: "Tänk efter före!"
Han
onsdag 12 december 2018
Att förenkla sin ekonomi
Under det senaste året har jag läst mycket på temat minimalism och medan jag inte är så sugen på att leva i en tom etta med en madrass på golvet och äta ris till varje måltid så finns det mycket matnyttigt att ta till sig ur dessa tankegångar. Möjligheten att minska den mängd med stressorer och distraktioner som jag utsätter mig själv för gör det lättare att hantera det som jag inte har kontroll över.
Innan jag påbörjade denna resa så var situationen minst sagt rörig:
I det stora hela helt omöjligt att överblicka och resultatet blev i slutändan att jag inte hade någonting sparat någonstans. Det blev några veckor med väntan för att hinna sälja av allt innehav och flytta in alla pengar hos Nordea, där vi också har våra bolån. Vårt gemensamma lån gjorde processen kort med Kreditkorten hos Norwegian och Nordea. Därefter avslutades allt som inte låg i Nordea, för att sedan se över kontoupplägget där.
Min framtid. |
För att börja litet så tänker jag redogöra för hur jag för tillfället har underlättat för mig själv när det kommer till att överblicka ekonomin.
- Kreditkort och sparkonto hos Norwegian
- Sparkonto hos Santander
- Kapitalförsäkring och aktiedepå hos Nordnet
- ISK och aktiedepå hos Avanza
- Aktiedepå hos Aktieinvest
- Fondsparande hos Spiltan
- Aktiedepå, ISK, Kapitalförsäkring, lönekonto, sparkonto och Kreditkort hos Nordea.
Efter lite möblerande är min ekonomi istället samlad hos en bank och upplagd enligt följande:
- Lönekonto där lönen uppenbarligen går in och där alla räkningar dras. Swish och Paypal är kopplade till detta kontot. Här ska också månadens positiva balans ackumuleras för att bygga en buffert.
- Sparkonto dit månadens aktiva sparande förs över varje löning. Dessa pengar ska användas för att avsluta våra blancolån i förtid och fungera som en buffert fram tills detta låter sig göras.
- Kortkonto som VISA-kortet numera är kopplat till (det var tidigare kopplat till lönekontot) där en uträknad "månadspeng" sätts av vid varje löning. Eventuell positiv balans sätts tillbaka till Lönekontot vid varje löning.
- Kapitalförsäkring med en stående överföring i fondsparande varje månad.
Totalt är det för min egen del 3(4) konton som jag ser när jag loggar in i internetbanken vilket låter mig skaffa överblick över vad som faktiskt finns på ett par sekunder. I detta finns också en säkerhetsaspekt i och med att jag aldrig kan förlora mer än vad som för tillfället är överfört till kortet vid stöld eller förlust. Samtidigt är bufferten på sparkontot gripbar om något oväntat skulle inträffa.
Fördelen med att ha kortet kopplat till ett eget konto varifrån inga räkningar eller andra transaktioner görs är att det blir överskådligt och kännbart på nästan samma sätt som kontanter när jag handlar. Det syns att pengapotten krymper. Det blir heller aldrig några frågetecken om ifall jag har råd med X när även räkningen Y ska dras inom ett par vardagar. Eftersom jag öppnade ett helt nytt konto för just detta ändamål så blir också kontoutdraget extra tydligt. Det enda som ska finnas på det är överföringen vid lön och eventuella inköp under månaden.
Resultatet har blivit en nyfunnen respekt för pengarnas ändlighet som inte fanns på samma sätt tidigare. Det har blivit svårare att spendera pengar.
Endast en liten del av lönen går i nuläget till fondsparande eftersom det som sparas undan beräknas användas till lånelösen inom ett år. Efter lånelösen kommer en större del av sparandet hamna i ISK hos Nordea. Jag tycker om Avanza men i nuläget väger fördelarna med att kunna ha omedelbar överblick över för min del.
Värt att notera är att Hon inte är av riktigt samma åsikt och har ett helt eget upplägg som Hon trivs med. Men det får Hon skriva mer om!
Han
söndag 9 december 2018
Välkomna till Utbrytningen
Det här är utbrytningen.
Vi som är utbrytarna är en Han och en Hon i 30 års åldern, utan barn, men med husdjur, som flyttade till en bostadsrätt i utkanten av Stockholm på grund av våra jobb. Båda är akademiker med fasta anställningar inom staten och med en gemensam bruttolön på + 65 000 kr i månaden.
De senaste åren har vi levt på ett sätt som inte känns okej för oss längre. Vi har levt över våra tillgångar; konsumerat och levt som om det inte fanns någon morgondag. Lägg till detta noll kunskaper om ekonomi som i kombination med höga löner och dyra intressen lett till att vi nu sitter där vi sitter. Vi har en lägenhet med en alldeles för hög belåningsgrad, 224 000 kr i konsumentkrediter, ett alldeles för litet sparande, överfulla skåp och förråd med saker som vi inte behöver och en växande vilja att bryta oss loss från samhällets normer och det liv som vi själva har skapat.
För ungefär ett år sedan började de första tankarna på ett annat liv att slå rot i våra huvuden. Behöver vi verkligen ha alla sakerna? Måste vi verkligen gå på varje konsert, eller boka varje resa? Och vad gör vi om någonting händer? Har vi beredskap så att både vi och våra husdjur klarar ett längre strömavbrott? Går det verkligen att tjäna pengar på börsen? Vi har läst, begrundat och diskuterat i många timmar, dagar och veckor. Vissa steg har vi redan tagit, andra återstår.
I den här bloggen kommer vi bland annat att skriva om:
- Vår resa mot att bli skuldfria
- Vårt sparande och hur vi bygger upp vårt kapital
- Tips och trix för att leva så billigt som möjligt men ändå ha råd med våra intressen
- Hur vi gör för att leva hälsosammare och för att i allmänhet bli bättre människor
- Hur vi gör för att upprätthålla hemberedskap i stadsmiljö
- Vår relation till materiella ting och hur de påverkar oss
- Våra reflektioner om samhället i stort
- Alternativa inkomster
För att kunna vara så transparenta som möjligt behöver vi vara anonyma. Endast Han och Hon vet vilka vi är.
Välkomna att följa med oss på vår resa mot ett friare liv!
Han & Hon
Etiketter:
aktier,
beredskap,
blancolån,
början,
checklista,
dumheter,
ekonomi,
inkomst,
konsumentkredit,
kreditkort,
nystart,
oberoende,
och,
skulder,
sparande,
Stockholm,
tips,
trix,
överblick
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)