Det var då självaste fan! (bil)

 Tre månader höll det!

Tre månader av ekonomisk shell-shock när vi inte behövde betala på krediter varje månad och sedan slog verkligheten till igen. Som straff för att inte ha en lätt omsättbar ekonomisk buffert så fick vi helt enkelt krypa till korset och skriva upp oss på ETT TILL JÄVLA LÅN(tm). 

Efter nästan 20 000 mil i vår ägo gav så vår obelånade lilla Skoda Octavia en rad väldigt tydliga tecken på att han inte hade för avsikt att vara verksam i detta jordelivet mycket längre. Sådana sköna saker som att elsystemet började lösa ut givare till synes helt slumpmässigt så att instrumentpanelen såg ut so en julgran, skrap och bröt ifrån bakaxeln som lät som att någon faktiskt svarvade metall och ett avgassystem som hängde på ungefär hälften av upphängningspunkterna. Lägg till det ett nästan heltäckande lager av rost på vitala delar så började det hela kännas något osäkert.

Diskussionen kring vad vår nästa fyrhjulade vän skulle vara har puttrat mellan oss en längre tid. En del av oss har viljat handla det billigaste vi hittade som fortfarande hade en motor och fyra (?) hjul typ. Den andra delen av oss hade helst viljat beställa en ny Tesla Model S från fabrik, extra-allt. Båda delarna är helt uppenbart efterblivna.Vi landade någonstans mittemellan och i slutändan behövde vi låna ca 150 000 kr. Så nu är vi begåvade med samma blancoskuld som vi hade innan sommare 2020. Ett halvårs slit i papperskorgen! Frustrerande är bara förnamnet.

Inte vår, men lika ball!

Så till det positiva. Vi har nu en schysst bil. Bilen vi faktiskt köpte blev en Subaru Forester av 2010 års modell. Fyrhjulsdrift, automatväxlad, extrabelysning och i riktigt fint skick. Det är alltså något som är en anin mer ändamålsenligt för att ge oss ut på långfärder med löpning, vandring och andra fysiska aktiviteter i andra änden. Lastutrymmet med fällda säten blir helt plant vilket möjliggör att blåsa upp en bred luftmadrass och övernatta och dessutom få plats med nödvändig packning.

Så på det hela är det väl egentligen ganska skönt att nu ha ett fordon vi känner att vi kan lita på och som lär hålla i alla fall tio år framåt. Även om det är lite surt att vi inte hade en kontant buffert som vi kunde handla för.

// Han   

Vad har vi i bilen och varför?

Eftersom vi har släkt och vänner över halva landet och utomlands och husdjur som vi måmste ta med oss blir det många och långa resor med den fyrhjuliga kämpen. När vi befinner oss på vägen är det därför bra att ha det nödvändigaste med oss för att klara ett eventuellt stopp några timmar ifrån civilisationen. Därför har vi idag en låda i bagaget som rymmer följande:


Varningstriangel
2 st ljuspuckar (Varningstriangeln är tämligen menlös när det är mörkt. Blinkande ljus fångar alltid uppmärksamheten hos andra förare.)
1 flaska motorolja (När lampan går i gång är det ofelbart flera mil till närmaste mack med butik.)
1 flaska hemmablandad spolarvätska (Samma sak här; när vindrutan skitar igen är det alltid flera mil till närmaste mack.)
Reservdäck
Fälgkors
Domkraft
5 liter vatten (Blir du stående länge kommer du bli törstig. Också bra för att dryga ut kylarvätskan eller spolarvätskan eller bara tvätta händerna med.)
En 10-liters dunk med bensin.
Handskar (är det varmt blir du skitig, är det kallt blir du kall och skitig)
1 kniv
1 yxa (för att ta hand om mindre fallande träd eller avliva mindre påkörda djur, hugga sly för att komma loss ur halka etc.)


Vad som ska komma till den här lådan är ett par kemiska handvärmare, ett par påsar frystorkat och några bars samt ett litet gaskök. Även startkablar och bogserlina är på inköpslistan framöver så att man eventuellt kan hjälpa någon annan eller få hjälp av någon som inte har utrustningen som behövs.


Vad har ni själva i bilen och varför?

Årets besiktning är över (nästan)

Fan tro't att det alltid är något man glömmer. 

Det som skulle varit ett smärtfritt besök hos Svensk Bilprovning blev istället ett par dagars ångest innan vi till slut upptäckte att hela upplevelsen hade kunnat undvikas. Sensmoralen av detta inlägg blir: Tänk efter före. Det blir billigare så!

Svensk Bilprovning anno 2018

Vi har ingen ny bil. Vi har inte heller en jättegammal bil. Vi har ingen fin bil. Vi har en Skoda Octavia ifrån 2004 som har gått nästan 25 000 mil kors och tvärs över Sverige och östeuropa. Hittills har vi klarat besiktningarna prickfritt. Till och med det året som givarna till airbagsen spökade släppte en medkännande herre igenom vårt kära fordon utan anmärkningar om vi svor på heder och samvete att i alla fall ta bort felkoden till året efter. Vi har aldrig dragit på oss större kostnader med denna vår första och enda bil. Bromsbyten har vi kunnat sköta själva när den tuggar i sig bromsbelägg och lösningen på många problem är att helt enkelt mata den med mer olja. Man skulle kunna säga att vi har haft tur på många sätt.

Dock inte så i år, och det var helt och hållet vårt eget fel. 

En fin detalj med att ha en bil med demonterbar dragkrok är att det på besiktningen ska kunna kontrolleras att sagda dragkrok faktiskt är demonterbar. Skoda har i sin visdom begåvat dragkroken på vår modell med ett nyckellås eftersom VAG:s dragkrokar är så fruktansvärt stöldbegärliga (antar jag eftersom man/skall kan låsa dom red. anm.). 

Denna gången hade vi inte i förväg kontrollerat var nyckeln för tillfället befann sig eftersom vi antog att den låg kvar där den ska ligga. Självklart gjorde den inte det och det blev till att vända uppochned på bilen för att surt konstatera att det får bli att komma tillbaka på ombesiktning och fortsätta kasta pengar på problemet tills det försvinner.

Alternativen som fanns var som följande:

1. Hitta nyckeln och komma tillbaka med svansen mellan benen för att SBP ska kunna ta bort och sätta dit dragkroken (1 minuts jobb) och debitera ett par hundra spänn för besväret.
2. Inte hitta nyckeln och behöva borra ur och ersätta låskolven. Beställning av ny låskolv tar ett par veckor och monteringen behöver eventuellt göras på verkstad eller hos låssmed. Någon tusenlapp till utöver ombesiktningen.
3. Inte hitta nyckeln, inte hitta lämplig ersättningskolv till låset och behöva köpa ny dragkrok för två och ett halvt tusen. Utöver kostnaden för ombesiktning.

Nu hade vi sådant flyt att sagda nycklar låg i en liten pöl med avfettningsmedel i en verktygslåda som vi hade plockat ur bilen för ett halvår sedan. Merkostnaden begränsas alltså till vad SBP vill ha för ombesiktningen men likväl är det sura pengar som hade kunnat sparas in om vi faktiskt hade gått igenom en 'inför besiktningen'-checklista och sett till att allt var på plats. Och värre hade det blivit om vi faktiskt hade lyckats supa bort nycklarna på riktigt.

Hädanefter förvaras dragkroken demonterad på sin plats under golvet i bagaget med nyckeln i låset.

// Han