Den gode kunden...

Alla som har varit i kontakt med sin bank i samband med bostadsköp har nästan garanterat fått höra samma sak: Om du skaffar produkt X och Y så kan ditt bolån bli si och så mycket billigare. Du borde också ha ett sparande i bankens egna fonder (som i sin tur äger andra fonder som administreras av samma bank) och gärna flytta in ditt pensionssparande också. I slutändan så har man överlämnat hela sin privatekonomi till en enda aktör och på sin höjd sparat några kronor på räntekostnaderna.

Vad blir då den totala effekten? Vågar man flytta några av sina åtaganden när banken kan låta förstå att räntan i så fall kan gå upp för just dig för din illojalitet?  Orkar man bry sig om att leta efter mer prisvärda eller mer seriösa alternativ om din bostadsaffär riskerar att bli så mycket dyrare för att du inte längre kan vara förmånskund, lojal kund eller helt enkelt bank X:s lilla plutt?

Svaret är allt som oftast nej.
Och den viktiga frågan har vi ännu inte ställt. Den lyder: Tjänar jag (du) på att vara en lojal kund?

Jag är av åsikten att även om du kan få kortsiktiga ekonomiska fördelar genom att samla tjänster hos en aktör så kan man i längden förlora en del av sitt självbestämmande. Tjänster som med fördel kan samlas ihop verkar vara försäkringar av olika slag, eller diverse telefoni och bredbands-tjänster.
När det kommer till din (min) privatekonomi så kanske det finns en fördel i att se till att inte en ensam aktör har hela bilden. Om din bank vet allt om varenda krona du har så kan det lätt utnyttjas i nästa ränteförhandling eller när de försöker pracka på dig ännu en produkt du inte behöver. (om du inte skaffar X så blir det dyrt med bolån, pysen). Om ens privatekonomi är spridd på flera aktörer är man inte lika känslig för beslut som tas i banktopparna eftersom de i värsta fall enbart drabbar en klart begränsad del av din ekonomi.

Principen om redundans går igen här som inom så många andra områden. Som det sägs på engelska : Two is one, one is none. Det förefaller vara allra säkrast att vara en riktigt dålig kund i vissa fall, och framförallt inte dra sig för att deklarera att man kanske går vidare om man inte är nöjd. En kund som betalar mindre ränta och avgifter är fortfarande bättre än ingen kund alls.

Hur håller ni er privatekonomi robust och okänslig för staten och kapitalets nycker?

// Han

Vad har vi i bilen och varför?

Eftersom vi har släkt och vänner över halva landet och utomlands och husdjur som vi måmste ta med oss blir det många och långa resor med den fyrhjuliga kämpen. När vi befinner oss på vägen är det därför bra att ha det nödvändigaste med oss för att klara ett eventuellt stopp några timmar ifrån civilisationen. Därför har vi idag en låda i bagaget som rymmer följande:


Varningstriangel
2 st ljuspuckar (Varningstriangeln är tämligen menlös när det är mörkt. Blinkande ljus fångar alltid uppmärksamheten hos andra förare.)
1 flaska motorolja (När lampan går i gång är det ofelbart flera mil till närmaste mack med butik.)
1 flaska hemmablandad spolarvätska (Samma sak här; när vindrutan skitar igen är det alltid flera mil till närmaste mack.)
Reservdäck
Fälgkors
Domkraft
5 liter vatten (Blir du stående länge kommer du bli törstig. Också bra för att dryga ut kylarvätskan eller spolarvätskan eller bara tvätta händerna med.)
En 10-liters dunk med bensin.
Handskar (är det varmt blir du skitig, är det kallt blir du kall och skitig)
1 kniv
1 yxa (för att ta hand om mindre fallande träd eller avliva mindre påkörda djur, hugga sly för att komma loss ur halka etc.)


Vad som ska komma till den här lådan är ett par kemiska handvärmare, ett par påsar frystorkat och några bars samt ett litet gaskök. Även startkablar och bogserlina är på inköpslistan framöver så att man eventuellt kan hjälpa någon annan eller få hjälp av någon som inte har utrustningen som behövs.


Vad har ni själva i bilen och varför?

Hur du lurar ditt försäkringsbolag

Som Han har skrivit tidigare så har vi en bil. Vi har ingen ny bil. Vi har inte heller en jättegammal bil. Vi har ingen fin bil. Vi har en Skoda Octavia ifrån 2004 som har gått över 25 000 mil kors och tvärs över Sverige och Östeuropa. Den införskaffades 2013 och vi tecknade då första bästa trafikförsäkring som vårt dåvarande försäkringsbolag erbjöd oss. 460 kr i månaden, bundet 12 månader i taget, dvs 5520 kr om året. Och då fick vi ändå ”rabatt” eftersom bilen var skriven på Han, som är äldre än Hon och har haft sitt körkort under längre tid. Ganska dyrt med andra ord för en helt vanlig trafikförsäkring. Det där med att jämföra priser innan man slår till fanns inte i vår värld på den tiden.

För ett tag sedan, när vi bestämde oss för att lägga om helt vårt liv för att bli skuldfria och allt det där, insåg vi något som antagligen är självklart för er andra. Nämligen att man ska se över sina fasta kostnader och hur mycket pengar det finns att spara om man bara lägger ner lite tid på att jämföra priserna.

Sagt och gjort. Ganska snart hittade vi en trafikförsäkring hos ett annat bolag som skulle kosta oss 181 kr i månaden, dvs en månadsbesparing på 279 kr i månaden eller 3348 kr om året. Problemet var att vi hade 10 månader kvar på bindningstiden av vår nuvarande försäkring. Han ringde till försäkringsbolaget och med sin trevligaste stämma försökte övertala dem att sänka månadspriset. Av någon anledning kunde de absolut inte göra något åt priset. Enda sättet att få ner kostnaden var så klart att teckna sig upp på fler produkter. Kändes rätt så surt att vara bunden till en så kass trafikförsäkring i nästan ett år till.

Hon ilsknade till rejält över försäkringsbolagets ovilja att hjälpa sina mångåriga kunder. Lösningen på problemet blev helt enkelt att skriva över bilen på henne. Det tog cirka 5 minuter att göra med hjälp av mobilt BankID och det kostade inte en krona. Dagen efter ringde Han försäkringsbolaget och bad dem att avsluta eländet. Samma dag ringde HON nöjt till det nya bolaget för att teckna den nya försäkringen som sänker våra månadskostnader med 279 kr.

Kontentan är alltså att se till att jämföra priserna innan ni tecknar upp er på någonting. Och lägg tid på att se över era befintliga fasta kostnader, för dessa kan man få ner betydligt. Och sitter man fast i en alldeles för dyr försäkring så kan det finnas sätt att ta sig ur det.


Over and out!


// Hon

Hon bakar bröd, och du med!

Då var det äntligen dags för Hon att göra entré här på bloggen. Jag kommer inte att bjuda på lika djupa och arga inlägg som min hälft, utan kommer snarare fokusera på lite mera praktiska, hands-on, tips och sätt att leva billigare och kanske liiite hälsosammare. 

Dagens spartips handlar om att baka eget bröd. Man kan spara otroligt mycket pengar, det är (oftast) så mycket godare än köpebröd och du vet precis vad du stoppar i dig. Det här spartipset är knappast något nytt eller revolutionerande, ändå är det så många som aldrig gör det.

Jag har fått höra otaliga gånger att ”Oooh, vad lyxigt och gott det är med hembakat bröd”, men ändå har folk ”inte tid” att knåda ihop en deg för att slänga det i ugnen i 10 min. Och jo, man har tid, om man släpper sitt Instagram-flöde i en halvtimme. Saker som har varit självklara förut, som att baka eget bröd eller koka ihop en egen sylt, har blivit en lyxaktivitet. 

Dessutom är det otroligt tillfredställande att skapa någonting med egna händer.

Det här är ett enkelt och väldigt billigt recept på brödkakor. So here we go:

Brödkakor ( 4 st.)

Ingredienser:

1. 5 dl vatten
2. 1 paket jäst
3. 50 g smör eller margarin (jag bakar alltid på smör eftersom jag inte har någon lust att ha plast i min mat)
4. 0,5 dl honung, sirap eller socker (välj själv)
5. 1,5 – 2 tsk salt
6. Ca 14 dl rågsikt

Det går att tillsätta brödkryddor, nötter eller frön i degen som man känner för.

1. Ta fram jästen ur kylskåpet och låt det stå framme en stund
2. Smält smöret
3. Tillsätt vattnet i det smälta smöret. Kontrollera att blandningen är fingervarm
4. Tillsätt salt och socker/honung/sirap i vätskan. Blanda ordentligt.
5. Smula ner jästen i en degskål.
6. Häll degvätskan över den smulade jästen.
7. Tillsätt mjöl, häll det luftigt och lite i taget. Arbeta ihop degen till den känns smidig.
8. Låt degen jäsa till dubbel storlek (ca 45-60 min).
9. Sätt på ugnen (200 grader)
10. Knåda degen på ett mjölat bakbord.
11. Dela degen i 4 delar.
12. Kavla ut varje del till runda kakor, ca 15-20 cm i diameter. Ta ut hål i mitten.
13. Lägg brödkakorna på bakplåtspappersklädda plåtar och nagga kakorna med en gaffel
14. Grädda brödkakorna i mitten av ugnen i ca 10 min eller tills de har fått en gyllene färg på ytan
15. Ta ut bröden och pensla direkt med kallt vatten.
16. Låt bröden vila på galler under en bakduk.

Senaste bakningen!



Svårare än så är det inte. Och som sagt: de här ingredienserna kostar inte många kronor och resultatet blir väldigt gott. Lycka till med bakningen!

// Hon

  

Att överleva januari?

Drottninggatan Januari 2019.

Året är 2019. I-ländernas välstånd är så stort och utbrett att det inte längre finns några naturliga hot mot befolkningens existens. Den gamla överklassen har i sina utsvävningar inspirerat de nedre samhällsklasserna som genom frikostiga lån kan uppleva samma underbara tillvaro av tanklöst spenderande. I huvudstaden kostar en etta som en hel gata på landet och på krogarna vaskas varannan flaska för att månadsbudgeten ska ta vägen någonstans överhuvudtaget.


I denna guldålder saknar människan naturliga fiender. Det finns inga vargar på Drottninggatan att ta sig förbi på vägen hem efter en blöt kväll. Det finns inga bomber som med stor precision snart landar i ditt vardagsrum, på din lokala bensinmack. På din mamma. Den västerländska människan har tråkigt. Eller, skulle ha det tråkigt om världens forskare inte hade gjort gemensam sak och forskat fram en miljon sätt att inte ha tråkigt. Allt i din ficka. Ändå är den västerländska människan inte glad. Utan utmaningar finns ingen tillfredsställelse. Du har ingen glädje av någonting du inte har kämpat för själv.


Därför har svenska folket och övriga i västvärlden skapat sig ett överlevnadsscenario en gång om året. Detta för att så att säga komma tillbaka till rötterna av vad mänsklig existens är och behöva kämpa för sin överlevnad. Genom att under de tre månader som leder framtill den första i varje kalenderår spendera som om det inte fanns någon morgondag på allsköns skräp skapas en situation där mat på bordet är en utmaning för gemene man. Under fyra veckor i början av varje år ska man leva på vad som upplevs som ett existensminimum. Spara in pengar på uteluncherna och, hör och häpna, laga matlådor! Svenskarna ska leva som på 1800-talet rent av!


Januari är således kall, mörk och arm. I år fick en liten, utvald del av befolkningen dessutom känna på lite faktiska motgångar under några strömlösa veckor. Unga människor hämtade vatten på brandstationerna i urdruckna bag-in-box-påsar och skällsord haglade över elleverantörerna för att de inte vädersäkrat sina ledningsdragningar. Hardcore.


Tänk om någonting omfattande, typ en långvarig recession, matbrist och energibrist, faktiskt inträffar?


// Han