Ett samtal till Tele2

Vi är fortsatt på krigsstigen mot våra fasta månadskostnader. Sakta men säkert kapas de en efter en i vår strävan efter lägre månadsutgifter.

Hittills har vi gjort sett över våra försäkringar (trafikförsäkring, hemförsäkring och livförsäkring), lämnat både facket och A-kassa, tagit bort ett extratillägg för bredbandet så att hela bredbandet numera ingår i avgiften till BRF-föreningen, sänkt räntan på våra blancolån och lite annat smått och gott.

Den här gången var det dags att se över våra mobilabonnemang. Båda två är kunder hos Tele2 sedan många år tillbaka. Dock är månadskostnaden på 249 kr per person lite väl saftig, framför allt med tanke på alla bloggare som har Vimla och verkar betala en bråkdel av vad vi betalar. Vi hade egentligen inga planer på att byta till Vimla eller någon annan operatör eftersom vi är nöjda med Tele2, och just Vimla hade inga erbjudanden som passade oss (antingen för lite eller för mycket surf). Men det skadar ju inte att försöka få ned månadskostnaden, eller vad säger panelen?

 
Undertecknad ringde till Tele2:s kundtjänst och samtalet förlöpte ungefär som följer:

Utbrytningen: "Hej, mitt namn är Hon (insert det riktiga namnet) och jag skulle vilja avsluta mitt abonnemang hos er"
Tele2: "Vad tråkigt! Hur kommer det sig att du inte vill vara kvar hos oss?"
Utbrytningen: "Jag har hittat ett mycket billigare abonnemang och dessutom med mer surf"
Tele2: Paus...
Tele2: "Vad tråkigt och så ska det absolut inte vara! Skulle du kunna tänka dig att vara kvar hos oss om vi gör något åt din månadskostnad?"
Utbrytningen: "Det kan jag absolut tänka mig, men det beror så klart på vad ni kan göra åt priset. Och dessutom behöver jag mer surf."
Tele2: "Dröj kvar en stund så ska jag se vad jag kan göra"
Paus
Tele2: "Vi vill så klart ha kvar dig som kund. Vad sägs om att vi ger dig en rabatt så att din  månadskostnad sänks med 100 kr samt höjer din surfpott med 6 GB. Den totala kostnaden blir 149 kr i månaden".

Undertecknad accepterade erbjudandet och tackade nöjt för sig. Fria samtal och sms samt 8 GB surf för 149 kr i månaden, helt ok yield för några minuters telefonsamtal. 10 minuter senare ringde Han samma telefonsamtal och fick samma rabatt.

Den totala besparingen är alltså 200 kr per månad eller 2400 kr per år. Målet med att sänka månadskostnaderna för våra mobilabonnemang är att betrakta som uppnått för den här gången.

Dagens visdom är med andra ord att man måste våga ringa och förhandla! Varken banken, telekomoperatören eller några andra aktörer kommer att knacka på dörren och erbjuda dig lägre avgifter för diverse tjänster och produkter. Det är du, och bara du som måste göra jobbet. Fastän det känns jobbigt och obehagligt så är det värt det i slutändan.

Kampen mot månadsutgifterna fortsätter!

// Hon

Den gode kunden...

Alla som har varit i kontakt med sin bank i samband med bostadsköp har nästan garanterat fått höra samma sak: Om du skaffar produkt X och Y så kan ditt bolån bli si och så mycket billigare. Du borde också ha ett sparande i bankens egna fonder (som i sin tur äger andra fonder som administreras av samma bank) och gärna flytta in ditt pensionssparande också. I slutändan så har man överlämnat hela sin privatekonomi till en enda aktör och på sin höjd sparat några kronor på räntekostnaderna.

Vad blir då den totala effekten? Vågar man flytta några av sina åtaganden när banken kan låta förstå att räntan i så fall kan gå upp för just dig för din illojalitet?  Orkar man bry sig om att leta efter mer prisvärda eller mer seriösa alternativ om din bostadsaffär riskerar att bli så mycket dyrare för att du inte längre kan vara förmånskund, lojal kund eller helt enkelt bank X:s lilla plutt?

Svaret är allt som oftast nej.
Och den viktiga frågan har vi ännu inte ställt. Den lyder: Tjänar jag (du) på att vara en lojal kund?

Jag är av åsikten att även om du kan få kortsiktiga ekonomiska fördelar genom att samla tjänster hos en aktör så kan man i längden förlora en del av sitt självbestämmande. Tjänster som med fördel kan samlas ihop verkar vara försäkringar av olika slag, eller diverse telefoni och bredbands-tjänster.
När det kommer till din (min) privatekonomi så kanske det finns en fördel i att se till att inte en ensam aktör har hela bilden. Om din bank vet allt om varenda krona du har så kan det lätt utnyttjas i nästa ränteförhandling eller när de försöker pracka på dig ännu en produkt du inte behöver. (om du inte skaffar X så blir det dyrt med bolån, pysen). Om ens privatekonomi är spridd på flera aktörer är man inte lika känslig för beslut som tas i banktopparna eftersom de i värsta fall enbart drabbar en klart begränsad del av din ekonomi.

Principen om redundans går igen här som inom så många andra områden. Som det sägs på engelska : Two is one, one is none. Det förefaller vara allra säkrast att vara en riktigt dålig kund i vissa fall, och framförallt inte dra sig för att deklarera att man kanske går vidare om man inte är nöjd. En kund som betalar mindre ränta och avgifter är fortfarande bättre än ingen kund alls.

Hur håller ni er privatekonomi robust och okänslig för staten och kapitalets nycker?

// Han

Hur du lurar ditt försäkringsbolag

Som Han har skrivit tidigare så har vi en bil. Vi har ingen ny bil. Vi har inte heller en jättegammal bil. Vi har ingen fin bil. Vi har en Skoda Octavia ifrån 2004 som har gått över 25 000 mil kors och tvärs över Sverige och Östeuropa. Den införskaffades 2013 och vi tecknade då första bästa trafikförsäkring som vårt dåvarande försäkringsbolag erbjöd oss. 460 kr i månaden, bundet 12 månader i taget, dvs 5520 kr om året. Och då fick vi ändå ”rabatt” eftersom bilen var skriven på Han, som är äldre än Hon och har haft sitt körkort under längre tid. Ganska dyrt med andra ord för en helt vanlig trafikförsäkring. Det där med att jämföra priser innan man slår till fanns inte i vår värld på den tiden.

För ett tag sedan, när vi bestämde oss för att lägga om helt vårt liv för att bli skuldfria och allt det där, insåg vi något som antagligen är självklart för er andra. Nämligen att man ska se över sina fasta kostnader och hur mycket pengar det finns att spara om man bara lägger ner lite tid på att jämföra priserna.

Sagt och gjort. Ganska snart hittade vi en trafikförsäkring hos ett annat bolag som skulle kosta oss 181 kr i månaden, dvs en månadsbesparing på 279 kr i månaden eller 3348 kr om året. Problemet var att vi hade 10 månader kvar på bindningstiden av vår nuvarande försäkring. Han ringde till försäkringsbolaget och med sin trevligaste stämma försökte övertala dem att sänka månadspriset. Av någon anledning kunde de absolut inte göra något åt priset. Enda sättet att få ner kostnaden var så klart att teckna sig upp på fler produkter. Kändes rätt så surt att vara bunden till en så kass trafikförsäkring i nästan ett år till.

Hon ilsknade till rejält över försäkringsbolagets ovilja att hjälpa sina mångåriga kunder. Lösningen på problemet blev helt enkelt att skriva över bilen på henne. Det tog cirka 5 minuter att göra med hjälp av mobilt BankID och det kostade inte en krona. Dagen efter ringde Han försäkringsbolaget och bad dem att avsluta eländet. Samma dag ringde HON nöjt till det nya bolaget för att teckna den nya försäkringen som sänker våra månadskostnader med 279 kr.

Kontentan är alltså att se till att jämföra priserna innan ni tecknar upp er på någonting. Och lägg tid på att se över era befintliga fasta kostnader, för dessa kan man få ner betydligt. Och sitter man fast i en alldeles för dyr försäkring så kan det finnas sätt att ta sig ur det.


Over and out!


// Hon