Att ersätta fullt fungerande saker med lite nyare, ballare, dyrare och lika fungerande saker.

Med nyfunna ögon är det lätt att se mönster hos andra och sig själv som det förut var svårt att urskilja ur vardagens brus. Ett sådant mönster är det synbara behovet av att ersätta fullt fungerande ting med nya, modernare lika fungerande ting. Det här har jag själv varit omätbart skyldig till tidigare (Hon med!).



Som många inspirerande minimalister och livsgurus redan har konstaterat så rör det sig här om två helt olika sorters behov. Sakerna som du faktiskt Behöver skaffa till exempel för att ersätta någonting som är trasigt och inte går att laga (tänk högen med porslin som nu ligger krossat på golvet för att du skulle städa köksskåpet med blott två timmars sömn i ryggsäcken) och saker som du "behöver".


Sakerna du "behöver" kan vara nästa generations smartphone som är lite ballare än den du har, men som du inte kommer utnyttja prestandan i i vilket fall som helst eftersom du i princip chattar, lyssnar på musik och kollar din mail. Det kan också vara en ny dator (när du har en fullt fungerande dito) eller ny inredning fast den gamla fortfarande är vettig eller en av de stora pangaslukarna: en ny bil. Dessa behov är skapade; både av dig men också av den filt av reklam som ligger över det offentliga rummet och som petar på dig vart du än vänder huvudet. Det är lätt att intala sig själv att "jo, men sak X har väl blivit väl långsam/repig/tråkig/omodern" när sak Y framställs som det enda rätta att äga, använda och visa upp för sin omgivning.


Jag har definitivt gjort mig skyldig till ovanstående både en och fem gånger. I mitt fall har det rört sig om kringutrustning till sagda dator (den här musen är lite musigare än den jag har), stereo (jakten på det "perfekta" ljudet) och övriga saker jag tänker ska definiera mig som person.


Lösningen i min halva av hushållet har blivit en enkel tumregel: funkar det så använder jag det. Den dagen sak X fungerar för dåligt för att vara användbar så är det OK att byta ut den om den inte helt enkelt har gått sönder bortom lagning innan dess. Jag har också tänkt på att helt enkelt först se om jag klarar mig utan sak X innan jag tvångsmässigt ersätter den. Det kanske kan ge lite välbehövliga uppvaknanden längs vägen.


Han

Överblick 1 - Början

Hur skapar man förändring innan man vet vad som ska förändras?

Det är lätt att känna att någonting snart måste hända, att livet är inte hållbart, att vi sitter fast i det ökända ekorrhjulet, att vi överkonsumerar, att vi långsamt och målmedvetet förstör våra kroppar och sinnen. Detta är det första i en serie av inlägg som kommer handla om att skapa överblick över de problem som vi vill lösa, hur vi ska angripa olika delar av vår tillvaro och hur vi på bästa sätt kan lägga våra gamla vanor åt sidan.



Fågelperspektiv på tillvaron.





Steg ett när det kommer till problemlösning är alltid att definiera vilket problem man vill lösa. I vårt fall var detta steg både lätt och svårt. Vi sitter med ett par hundra tusen i skulder och vi behöver göra någonting åt det. I slutet av resan ska vi helst ha flera gånger detta belopp sparat och ha brutit våra gamla ekonomiska vanor under resans gång. Dock är denna problembeskrivning alltför stor för att utgöra ett problem med en motsvarande lösning. Därför börjar vi med att skapa överblick. Denna gång en ekonomisk sådan.

När vi påbörjade vår resa för att på allvar ta hand om våra onödiga skulder kunde vi konstatera att fördelningen såg ut enligt följande:

Kreditkortsskuld Han                19 000,00 kr
Blancolån Han                           25 000,00 kr
Konsumentkredit Han               16 000,00 kr

Kreditkortsskuld Hon                39 000,00 kr
Konsumentkredit Hon                 7 000,00 kr
Konsumentkredit Gemensam    16 000,00 kr

Blancolån kontantinsats           120 000,00 kr
Summa:                                    242 000,00 kr

Mycket av skulderna på våra kreditkort kunde vi överhuvudtaget inte säga vad de kom utav. Vissa saker visste vi så som att en del av Hans skulder kom av köp av hobbyrelaterad utrustning och även inköp av en ny datorskärm och en soffa till lägenheten. Hennes konsumentkredit är hänförbar till den nya laptopen som köptes in under sommaren då den gamla helt enkelt gav upp. Det fanns ingen buffert för en sådan utgift. Den gemensamma konsumentkrediten avser varsin cykel till Henne och Honom för pendling till arbetet när vädret tillåter. Hans konsumentkredit avser inköp av utrustning till en hobbyrelaterad sidoverksamhet. Utöver detta består skuldberget av konsertbiljetter, resor, kosmetika och skönhetsprodukter till Henne samt oplanerade inköp av Prylar som vi lyckats övertyga oss själva respektive varandra om att vi behövde vid tillfället.

I samband med att räntan på bolånen skulle förhandlas i september tog vi oss i kragen och tog ut ett gemensamt blancolån som släckte alla mindre skulder utom det blancolån som redan fanns för kontantinsatsen samt Hans konsumentkredit då sidoverksamheten ändå bringar in lite inkomster som ska släcka den allt eftersom.

Utöver detta så har vi båda CSN-lån på totalt nästan 800 000 kr och bostadslån på nästan 2,3 mkr. Dessa skulder är dock svåra att göra någonting ordentligt åt i närtid och lämnas därför för närvarande utanför kalkylen.

Skuldbilden som den ser ut i dagsläget där vi börjar vår resa med bloggen ett par månader senare ser då ut enligt följande:

Konsumentkredit Han        16 000,00 kr
Blancolån Gemensamt     114 000,00 kr
Blancolån kontantinsats     94 000,00 kr
Summa:                            224 000,00 kr

Och här börjar således vår resa mot frihet.

Han & Hon