måndag 4 februari 2019

10 saker vi inte köper längre

Det senaste året har vi av ekonomi-, hälso-, och miljöskäl slutat handlar vissa saker helt och hållet. Här kommer ett litet axplock av grejer som vi har slutat handla helt, och vi saknar dem inte! Om inte annat så är det alltid roligare att göra saker själv.

1. Sköljmedel

Det är välkänt att sköljmedel innehåller en massa giftiga ämnen som är farliga både för människan och miljön. Förut använde vi ungefär en flaska i månaden. Ponera att en flaska kostar ungefär 20 kr. Att sluta använda sköljmedel innebär med andra ord en besparing på 20 kr i månaden eller 240 kr per år. Använd ättika eller några droppar Tee Tree olja istället.

2. Bröd

Att baka eget bröd är enklare, godare och lyxigare än att köpa läskigt formbröd på ICA. Jag har ingen exakt uträkning på hur mycket man kan spara på ett år, men det blir billigare, den saken är säker. Och ni har redan fått mitt enklaste recept på billiga och supergoda rågsiktskakor

3. Chili

Att odla hemma behöver inte vara så svårt. Genom att odla diverse grödor hemma blir det både enklare och billigare att äta hälsosamt. Vi har två balkonger och har testat att odla allt möjligt: gräslök, tomater, gurkor, potatis, you name it! Sedan förra året är vi faktiskt även självförsörjande på chili. Tacka en stor balkong i söderläge och den fantastiska sommaren som vi hade förra året för det. Vi hoppas självfallet på ett lika bra odlingsår även i år. Vi ämnar utöka odlingen med ett antal spännande chilisorter, inklusive sådana dyra där man kan sälja fröer och faktiskt tjäna en slant på det. Det är otroligt tillfredsställande att producera egen mat, även i en så liten omfattning!




OMNOMNOM!

4. Biobiljetter

Både Hon och Han är filmentusiaster och går på bio minst en gång i månaden. Snittpriset för en biobiljett ligger i dag på cirka 120 kronor. Det blir 240 kronor per biobesök eller 2880 kr per år (12 biobesök). Vi köper inga biobiljetter längre tack vare diverse paneler som Hon är med i. Upplägget är enkelt, svara på några korta undersökningar ett par gånger per dag och plocka sedan ut intjänade poäng som biobiljetter.

5. Läsk

Vi slutade dricka läsk för rätt länge sedan och då endast på grund av hälsoskäl. Det kändes inte försvarbart att fortsätta dricka Coca-Cola med tanke på hur bra det funkar att städa toaletter med… Jag har ingen beräkning på hur mycket man kan spara på att sluta med dessa dumheter, men enligt vartenda avsnitt av Lyxfällan så handlar det om tusentals kronor per år…

6. Kaffe

Medelsvenssons häller i sig kopiösa mängder kaffe varje dag. Att skära ner på koffeindrickandet medför hel del hälsofördelar, för att inte tala om den ekonomiska biten. Dessutom är det väldigt trevligt att kunna fungera som en normal människa, trots att man inte har fått sitt morgonknark. Han slutade dricka kaffe för ett år sedan. Hon slutade månaden efter det. Den första tiden var minst sagt intressant. Abstinenbesvären var sanslösa och vår närmaste omgivning var totalt oförstående till varför vi valde att sluta. Hur skulle det nu gå när man ska fika? Så här i efterhand kan både Han och Hon konstatera att detta vara ett av våra bättre beslut någonsin. Det kommer att komma ett separat inlägg om just slutet på vårt koffeinknarkande. Ett paket Zoegas-kaffe kostar ungefär 49,90 kr. Vi brukade konsumera minst ett paket i veckan. Det motsvarar en besparing på hutlösa 2594 kr om året. På kaffe!!! 2594 kr motsvarar ungefär 15 Castellum-aktier. Och då har vi inte räknat med vad det kostar att köpa kaffe ute…

7. Lecakulor

Vi odlar mycket och det går alldeles utmärkt att använda kottar istället för lecakulor. Ut i skogen med er och plocka småkottar! Fylla upp en kruka med kottar till cirka 1/3, lägg sedan på jord. Kottarna suger åt sig vatten, precis som lecan. En stor påse lecakulor kostar cirka 40 kr. 4–5 påsar om året ger en besparing på ett par hundra kronor.

8. Spolarvätska

Det är såklart smidigt att köpa färdigblandad spolarvätska på macken när lampan plingar till men det blir inte alltid den billigaste lösningen. Spolarvätska är lätt att blanda på egen hand och går att få till en tredjedel av priset för den färdigblandade. Blanda en del T-röd med fem delar vatten och droppa i några droppar diskmedel. Blanda ut och var stolt över att du är en självständig individ. Priset för den hemmablandade spolarvätskan är ungefär 7-8 kr per liter. Det går säkert att handla färdigblandad spolarvätska för samma pengar någonstans men det är irrelevant eftersom hemmablandat smakar bäst, eh, känns bra!

9. Vatten på flaska

Det här är en miljöbov av rang. Det är egentligen sjukt att köpa vatten på flaska, framför allt här i Sverige där vi har typ världens renaste kranvatten. En flaska vatten på Pressbyrån kostar cirka 20 kr. Vad blir besparingen per år? You do the math! Så snälla, gör en insats för miljön och din plånbok, investera i en ordentlig vattenflaska och drick vatten ur kranen. Och kom ihåg att dricka minst 2 liter vatten om dagen!

10. Krukväxter


Byt sticklingar med varandra, köp de billigt på loppisar eller knipsa av i smyg på jobbet, istället för att köpa dyra krukväxter i en blomsterhandel! Ett elefantöra kan kosta upp till 150 kr per växt om man köper det i en affär. Min ståtliga elefantplanta här hemma har hittills producerat minst 30 (!) små sticklingar som jag antingen gett bort i present eller bytt bort mot andra spännande växter. Och det har inte kostat en krona! Det är roligare, billigare och man vet aldrig vilken växt man lyckas få tag på.



// Hon

söndag 3 februari 2019

En bra provsmakningsmånad!

Som vi skrev i vårt tidigare inlägg så finns det ju vissa sätt att dryga ut månadsbudgeten och här kommer resultatet för januari månads provsmakningar!

Som vi har nämnt så försöker vi gå på så många provsmakningar som möjligt för superpresentkortens skull. Januari har varit en ovanligt bra månad och vi har tillsammans gått på provsmakningar som har genererat totalt 1600 kr i presentkort. Det rör sig då om sju tillfällen och sammanlagt har vi lagt ned totalt ca 6 h arbete. Timlönen blir helt okej, och när man bjuds på ordentligare saker att äta så sparar man också in den kvällens middag. Det går att äta sig mätt även om det som förtärs inte alltid är det mest aptitliga (tänk micrad färdigmat). Vi har druckit öl (Han har druckit öl två gånger!), ätit pajer, tex mex och annat smått och gott.

OMNOMNOM!

Presentkorten ligger sedan i beredskap tills ett inköp behöver göras till exempelvis någons födelsedag eller om vi själva får feeling för någonting särskilt. I mitt fall riskerar de att landa på ett par högtalare som jag har tän(k)t på en längre tid. Det hela hjälper till att jämna ut månadskostnaderna och gör att amorteringsnivån vi har lagt oss på inte är riktigt lika kännbar som den hade varit annars.

// Han


Du ska inte tro att du är bättre än vi...




Jantelagarna : 

Du skall inte tro att du är något.
Du skall inte tro att du är lika god som vi.
Du skall inte tro att du är klokare än vi.
Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
Du skall inte tro att du vet mer än vi.
Du skall inte tro att du är förmer än vi.
Du skall inte tro att du duger till något.
Du skall inte skratta åt oss.
Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
Du skall inte tro att du kan lära oss något.

Jag lyssnar sällan på radio. Jag tycker helt enkelt inte om det. Men när både Sparo och FruEfficientBadass hade skrivit varsitt spännande inlägg om ett SR-programmet Plånboken och avsnittet om gymnasieläraren Åsa, som valde att lämna ekorrhjulet kunde jag helt inte låta bli.  Hur illa kan detta vara tänkte jag?

Du skall inte tro att du kan lära Pia något.
Och mycket riktigt, det var precis så där illa som både Sparo och FEB hade beskrivit det. Det här programmet är tillämpningen av jante när den är som bäst (eller som värst, beroende på hur man ser på det). Jag är född och delvis uppvuxen i ett annat land, i en helt annan kultur, där begreppet jante inte existerar. Därför har jag alltid fascinerats av människors förtjusning i att trycka ned andra som vågar gå emot strömmen och massan. Andra som vågar stå upp för sina åsikter och som inte vill vara eller leva som alla Average Joes eller Medelsvenssons som det som fint heter här.

Att journalisten vill vrida intervjun till att handla om någon slags kvinnofälla för att Åsa har mage att vilja baka eget bröd och odla grönsaker är bara helt sanslöst. Det kan ju anas satt journalisten är bitter för att hon inte själv tar sig tid att baka den där brödlimpan och väljer att istället handla vidrigt formbröd i affären som innehåller flera kilo socker och diverse annan skit. Skulle alternativet med att alla dessa kvinnor som blir utbrända och sjukskrivna på grund av stressfällan och ekorrhjulet är så mycket bättre?

Och det är just därför som varenda liten blogg, varje liten diskussion är så viktig för att sprida budskapet om att det finns en alternativ vardag, ett liv bortom ekorrhjulet och alla dessa i-landsproblem som vi västerlänningar själva har hittat på. Att det finns viktigare saker här i livet än att äta en utelunch för 140 kr eller sitta bänkad framför melodifestivalen (eller annan valfri skit) varje lördag kväll under ett helt kvartal.

Det här inlägget är inte konstruktivt. Jag blev bara grymt irriterad av att lyssna på det där radioinslaget. Jag sprängdes nästan och blev tvungen att skriva av mig. Nu känns det bättre så jag ska gå och titta till min chiliodling och känna mig nöjd över att Utbrytningen arbetar hårt och målmedvetet mot ett liv som vi väljer själva att leva. Ikväll ska jag baka bröd, som den kvinna jag är.

Ha det gött!

// Hon

onsdag 30 januari 2019

Vad tar du med dig när det brinner?

En del av hemberedskap är ju så som det heter att vara beredd för någonting.

Därför skadar det ju inte att med jämna mellanrum tänka över troliga händelser och hur du vill agera. Har man tänkt igenom saker i stressfritt tillstånd några gånger är sannolikheten större att du faktiskt råkar göra rätt trots att hjärnan är hög som ett hus på adrenalin när du faktiskt vaknar mitt i natten och det luktar brandrök i ditt hem.

Det vi pratar om.
Vi har klurat några gånger på detta och det hela kompliceras ju en del av att vi har husdjur. Självklart ska dom med. Jag tror inte att det finns någon djurägare som på allvar skulle lämna djuren i ett brinnande hem om man har möjlighet att komma åt dom.

Därefter så kommer de vanliga sakerna: plånbok, nycklar och telefon, en härva med varma kläder och laddare. Finns tid åker också datorn med men eftersom det mesta finns backupat online så skulle jag inte heller blunda för att lämna den. Materiella ting har i största allmänhet för många inget mer värde än det monetära. Därför kan man ju fråga sig varför det skulle vara värt att riskera liv och hälsa för att få med sig en massa prylar som har ackumulerats under sin livstid.

En del kanske till och med skulle uppleva det som "gött" att få hjälp med att röja ur livet och börja om på blankt papper. Det beror ju dock på hur illa ner man har grävt sig ibland prylarna.

Hur resonerar ni som läser kring detta? Vad följer absolut med och vad lämnas absolut?

// Han

tisdag 29 januari 2019

Netflix eller chill?

Svenskar lägger idag en allt större del av sin disponibla inkomst på diverse abonnemang för diverse saker. Det kan röra sig om allt ifrån månadsboxar med smink till prenumerationer på någon av alla medietjänster som flyter omkring, typ Netflix, HBO, Spotify, Tidal osv.


Enligt Konsumentverket (KO, mu) så är den vettiga månadskostnaden för diverse *medier ca 1200 kr. Utslaget på ett år snackar vi om 14400 kr i kostnader för något som du inte äger, kan omsätta igen eller som försvinner om bolagen du streamar ifrån helt plötsligt behöver lägga ned. Tro tusan att ungdomar tycker att budgeten är svår att få ihop om de lägger motsvarande en fjärdedel av en ordinär matbudget på att prenumerera på omotiverade men vältajmade sexscener ifrån HBO.


Utöver att detta kostar pengar (tydligen en massa pengar) så måste det ju ta en massa tid? Medelsvensken spenderar i snitt nästan två och en halv timme om dagen** bänkade vid någon form av skärm, insupandes media. Utslaget på ett år så spenderar svensken ungefär 38 dygn klistrade vid en streaming eller TV-tjänst. I denna mätning finns det inga uppgifter på hur mycket tid som läggs på rena musikstreamingtjänster. Det är också svårt att hitta data för detta men en försiktig gissning är att merparten av de som pendlar till jobbet går med lurarna i öronen under pendlingstiden så lägg på ett par timmar om dagen vilket ger cirka 30 dygn om året i lyssningstid för musik, bok eller podcast-streaming. En snittsvensk konsumerar alltså medier i en eller annan form under nästan 70 dygns tid under ett vanligt år (i exemplet: 2018).

Medelsvensson mitt i jobbpendlingen.
Det går nästan inte att konstatera ett faktum som ovan utan att också fråga sig vad det gör med våra hjärnor som ju fortfarande är samma hjärnor som våra förfäder använde för att springa ihjäl gaseller på savannerna i Afrika eller gräva upp rötter. Att hjärnan konstant arbetar på högtryck för att ta hand om all information som kommer in gör oss trötta, deprimerade, utåtagerande och stimulerar beroendebeteenden som nedstämdhet när vi inte får vår "fix" eller aggressivitet när vi blir avbrutna. Kort sagt så blir vi hjärnskadade. Den konstanta exponeringen, inte bara för streamade media utan för lättillgänglig underhållning i allmänhet, förändrar den fysiska strukturen i hjärnbarken.***

Hemma hos oss har vi sedan länge försökt bannlysa abonnemang av ovan sort. Hon har fortfarande ett spotify-abonnemang för vårt musikande men i övrigt så köper vi fysiskt musiken vi är intresserande av, och film tittar vi på med jämna mellanrum. Då möbleras datormonitorn fram i vardagsrummet. Till vardags står bara skivspelaren framme eftersom vi inte har någon vanlig TV. Vi var lite svaga i början av året och tackade ja till en gratismånad på Netflix. Vi har tittat sammanlagt fyra timmar under hela månaden. Dessa fyra timmar var vi måttligt underhållna.

Hur gör ni för att hantera mediaströmmarna som ständigt pockar på uppmärksamhet och för att försena skärmzombieapokalypsen?

* s. 23 , https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/privatekonomi/koll-pa-pengarna-2019-konsumentverket.pdf
** s. 6 , http://mms.se/wp-content/uploads/_dokument/rapporter/tv-tittande/ar/%C3%85rsrapporter/%C3%85rsrapport%202018.pdf